Logga in
Logga ut

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Artisternas släkt

Nu är det visfestivalsvecka och många artister ska stå på scenen i slottsruinen i Västervik. För en släktforskare är det kanske mest intressant vilken släkt en artist har.  

Festivalen inleds på torsdag kväll med bland andra Eva Dahlgren. Hon är född 1960 i Umeå, där även hennes far är född. Hennes farmor hette Karin Ragnhild Dahlgren (1903-1987) och var också från Umeå. Eva Dahlgrens mor kommer från Malmberget men hennes mormor Vera Amalia Kallin (1915-1997) föddes i Norsjö i Västerbotten. Det som är mer intressant är nog att Eva Dahlgren, enligt en annan släktforskare, tillhör den välkända så kallade "Författarsläkten i norr" med massor av kända namn. Inte bara författarna P-O Enqvist, Kurt och Anita Salomonsson,Torgny Lindgren och Stieg Larsson utan också Henning Sjöström, Roger Pontare, Margot Wallström med flera. De är alla ättlingar till Nicodemus Håkansson (troligen född 1592 och död 1668) och Margareta Persdotter från Burträsks socken. Om detta berättar släktforskaren Jan Fredman på sin hemsida.


Finn Zetterholms släkt kan du läsa om längre ner. Eva Dahlgren kommer från Norrbotten och Västerbotten. Bilder från Wikipedia. Foto på Finn Zetterholm: Carl Bengtsson. Foto på Eva Dahlgren: Bengt Nyman.

Att Jack Vreeswijks far är trubaduren Cornelis Vreeswijk, född i Holland, det vet ni förstås. Jack uppträder med Cajsa-Stina Åkerström, dotter till den store Fred Åkerström (1937-1985). Han döptes till Bo Gunnar som nyfödd men tog sedan även namnet Fred. Han föddes i Stockholm och hans far kom därifrån. Fred Åkerströms mor kom från Växjö men längre tillbaka har hennes släkt sina rötter i Högsby där hans mormors far Albert Teodor Strömbäck och mormors farfar Karl Strömbäck var skomakare vid mitten av 1800-talet. Fred Åkerströms morfars far Anders Holmberg, född 1836 i Normlösa, och morfars farfar med samma namn var båda livgrenadjärer.


Trubaduererna Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström och Gösta "Skepparn" Cervin 1965. Bild från Wikipedia.

På fredag uppträder Finn Zetterholm, som gästat Västervik många gånger. Hans släkt är känd, åtminstone hans föräldrar och hans morbror. Hans far är författaren Tore Zetterholm, hans mor är journalisten Gertrud Zetterholm (som vad jag minns skrev i Femina på 60-talet). Hon är storasyster till historikern Hans Villius. Deras föräldrar var tandläkaren Johan Emil Andersson och Anna Sofie Madelung, födda 1889 och 1885. Familjen bodde i centrala Kalmar på 1920-talet, i hörnet av Storgatan och Larmgatan. Tandläkare Andersson var född i Villstad församling i Jönköpings län och det måste vara därifrån han senare tog namnet Villius. Att ta efternamn från sin hemsocken var mycket vanligt förr. Anna Sofie Madelung var född i Ronneby där hennes far Henrik Wilhelm Madelung var trädgårdsmästare på Ronneby Brunn och hans verk kan fortfarande ses i brunnsparken. Han föddes i Danmark 1852 och hennes mor Anna Matilda Ljungberg kom från Nättraby i Blekinge. Anna Sofie hade minst tio syskon men tragiskt nog dog fem av dem i unga år, bland andra hennes storasyster Anna Sofie, född i december 1884 och död tre veckor gammal. När Anna Sofie sedan föddes ett år senare fick hon sin döda systers namn.

En annan av de inledande artisterna är John Holm som jag minns från 70-talet men inte hört på senare år. Han är född i Stockholm 1948. Det är inte så konstigt att han är musiker för han har påbrå sedan långt tillbaka. Hans farfars far Johan Erik Holm var militärmusiker från Stora Tuna socken, född den 6 september 1815. När farfadern Carl Alfred föddes 1861 hade Johan Erik Holm lämnat armélivet. I husförhörslängden 1860-1869 står det också att Johan Erik Holm dömts till böter för stöld 1856. Det betyder att det var en ringa stöld för vid den här tiden såg man mycket allvarligt på egendomsbrott och småstölder av lite mat eller kläder kunde innebära en ansenlig tid i fängelse. Familjen bodde i Norra Romme i Stora Tuna socken och Carl Alfreds mor hette Anna Lisa Lövenmark, född 1824. Hon var sin makes andra hustru, den första hade dött 1853. John Holms farfar hade minst sju syskon, kanske fler. Även farfar Holm hade en musikalisk ådra, han började sitt arbetsliv som trumslagare men blev sedan plåtslagare. Kanske har John Holm musikaliskt påbrå även från sina andra släktgrenar.

John Holm på Youtube:


Så här kan en ju hålla på som släktforskarnörd. Men längre tillbaka än så ska jag inte gå nu, då tröttnar ni. Säkert finns det mycket intressant att leta vidare om, till exempel vad det blev av John Holms mormors far Nils Johan Salomonsson som emigrerade till Amerika 1883.

Uppgifterna här kommer främst från kyrkoarkiven men också från sökningar i databasen Rotemansarkivet och från andra släktforskare på Anbytarforum.

Från Västervik till Västerås 1687

Hans Bartels föddes i Västervik 1664 och dog i Västerås 1742. Han är en av flera historiska personer som flyttat från Västervik till Västerås och som jag upptäckt sedan jag själv i sommar gjort samma resa med mitt flyttlass.

I Västerås läser jag om stadens historia, bl a en bok av historikern Ruth Hedlund som gjort en djupdykning i Västerås befolkning i slutet av 1600-talet. Här nämner hon Hans Bartels från Västervik. Han ska ha kommit till Västerås 1687 där han blev tullinspektor för sjötullen. Västerås äldsta bevarade husförhörslängd är från 1697-1707 och här finns han bosatt vid Sjötullen:

hfl
Hans Bartels är uppskriven varje år som husförhör skett. Under honom finns hustrun Anna Catharina Adrian. Bildkälla: Arkiv Digital.

hfl
I nästa husförhörslängd från 1707-1739 finns även barnen och tjänstefolket med. Bildkälla: Arkiv Digital.

karta
På kartan över Västerås från 1688 finns en tullstuga längst ut i hamnen i Mälaren. Troligen var det här, eller alldeles i närheten av sitt arbete, som han bodde. Utsnitt av en karta från Västervås kommuns webbplats. Se hela kartan.

Hans Bartels släkt är utforskad av flera släktforskare, bl a av den kunnige Mattias Loman som publicerat släkten Bartels släkthistoria. Här läser jag att Hans Bartels först var gift med Segrid Christersdotter i Söderköping och efter hennes död 1693 med rådmansdottern Anna Catharina Adrian, död 1722. Även Hans blev rådman i Västerås, precis som sin svärfar. I första äktenskapet fick han fyra barn (som alla verkar ha dött i barndomen) och i andra äktenskapet fem barn.

Ruth Hedlund har i sin bok bl a undersökt sociala nätverk i staden på 1690-talet, dvs vilka som hade olika tjänster och hur de var kopplade till varandra genom släktskap och äktenskap. I boken läser jag om Hans Bartels samtida kollega Henrik Basilier, som var tullinspektor för landtullen i Västerås. Ett ovanligt efternamn men som leder tillbaka till Hans Bartels, vars mor hette Sara Basilier. På Anbytarforum finns uppgiften att Henrik och Hans var kusiner.

Saras far ska ha kommit från Hamburg i Tyskland. Enligt en släktforskare på Anbytarforum ska även Hans Bartels far Johan Bartels vara född i Tyskland, denne Johan dog i Västervik 1668.

Johan Bartels var bro-, våg- och stämpelmästare i Västervik och jag tror att det är ett yrke snarlikt en tullares. I Västerviks trivialskolas matrikel 1665-1821 (utgiven av Tjustbygdens Kulturhistoriska Förening 2015) står det en hel del om Hans Bartels, född i januari 1664, bl a att han också var stadskassör i Västerås. Hans bror Niklas blev handelsman i Söderköping, systern Regina gifte sig med handelsmannen Hans Larsson i Västervik och efter hans död med handelsmannen Carl Risholm.

dop
Hans Bartels dop den 22 januari 1664 i Västerviks äldsta kyrkbok. Bildkälla: Arkiv Digital.

Jag blir lika fascinerad varje gång jag inser att det går att kartlägga människor som levt för över 300 år sedan, tack vare våra svenska arkiv.

Ryssen dog i pesten

Under Stora nordiska kriget 1700-1721 fick Västerviks stad ta emot krigsfångar från olika håll i Europa. Detta tror jag att många av er hört talas om, till exempel när Teaterskeppet någon gång på 90-talet gjorde pjäsen om mordet på krögare Krabbe. En dramatisk historia där sachsiska fångar var inblandade.

Ryssar är också omtalade och det är kanske ganska allmänt känt att Spårö båk byggts av ryska krigsfångar, men det skedde först på 1770-talet. Men Västervik hade ryska krigsfångar även i början av 1700-talet.

På 80- och 90-talet bodde jag med min familj på Kilmare gård utanför Västervik. Där fick jag veta att en terrass med terrassmur byggts av ryska krigsfångar, men minns inte nu vilken tid det handlade om. Även i andra sammanhang har jag ibland hört talas om de ryska krigsfångarna och de spår de lämnat efter sig i Västervik. Utan att veta gissar jag att en del av dem stannade kvar och bildade familj i Västervik och kanske finns det ännu idag en del Västerviksbor som har ryssar eller andra krigsfångar i sitt släktträd.

För en tid sedan, när jag läste i Västerviks ministerialbok om pesten 1710-1711 såg jag att det finns en rysk krigsfånge bland de döda. Den 20 augusti dog "en styrman av ryska fångarna född i Danzig" har prästen skrivit:

Västervik C:2
BIldkälla: Arkiv Digital

Enligt Folke Lindberg i boken Västerviks historia (1933) sidan 250, kom de ryska krigsfångarna till Västervik 1708, och även polska och danska fångar. De sachsiska fångarna hade kommit 1703. 1712 fanns det inte kvar några krigsfångar i staden. De som stannat var nog assimilerade då.

Hitta emigrantens resa

Har du emigranter i släkten? Då kan du hitta emigrantfartygens passagerarlistor på nätet.

Från början seglade fartygen från Sverige till Amerika men sedan blev det vanligare att först resa till Hull i England och där ta tåget till Liverpool eller Southampton eller kanske någon annan hamn. Därifrån gick de stora atlantångarna över till Amerika. Inte bara till New York utan även till Boston, Philadelphia och Baltimore i USA och Quebec, Montreal och Halifax i Kanada. 1915 startade Svenska Amerikalinjen med trafik från Göteborg direkt till New York.

För att få veta när resan mellan England och Amerika skedde och med vilket fartyg kan du söka i Stephen Morse databas med arkivhandlingar från Ellis Island i New York 1892-1924 eller i hans andra databaser. De flesta är gratis men några är avgiftsbelagda. Skaffar du ett gratiskonto får du också tillgång till de avfotograferade passagerarlistorna och ofta även ett foto på fartyget.

passagerarlista

Jag sökte efter Anna Maria Hallberg från Gamleby som emigrerade till Amerika 1895. Hon fick ut sitt flyttbetyg den 21 juni och reste  ganska omgående till Göteborg och därifrån vidare med båt till England för drygt tre veckor senare steg hon i land i New York. Dit reste hon med fartyget Etruria från Liverpool och kom till New York den 15 juli. Hennes destination verkar ha varit Newport i Pennsylvania. Det visar resultatet av sökningen i Stephen Morses databas.

Passagerarlistor finns också hos Familysearch. För fartygen som emigranterna åkte med från svenska hamnar finns passagerarlistorna i polisarkiven hos Arkiv Digital.

Biskopen som anfader

Johannes Rudbeckius var biskop i Västerås från 1619 fram till sin död 1646. Många av er känner nog igen namnet från skolans historielektioner för han var en betydanden man under sin levnad och har starkt påverkat vår kyrko- och skolhistoria. Han är en av många förfäder till mina barn på deras pappas sida, tillsammans med hustrun Magdalena Hising. De fick elva barn tillsammans.

Johannes Rudbeckius
Johannes Rudbeckius står staty utanför domkyrkan i min nya hemstad Västerås. Han är mina barns farmors mormors morfars morfars mormors farfars far. 13 generationer bort, om jag räknat rätt.

En av de yngre biskopssönerna hette Paul och det är han som är mina barns förfader. Han föddes 1632 och blev häradshövding utanför Jönköping och assessor i Göta hovrätt, det vill säga bisittare till domaren. Paul var gift med Margareta Nentzelia och de fick 16 barn mellan 1655 och 1675. En av de yngre är Gustaf Rudebeck som föddes 1672. Paul Rudbeckius adlades 1675 och efternamnet ändrades då till Rudebeck. Gustaf blev kapten i armén och hade Kråkesjö säteri i Ljuders socken. I de trakterna stannade sedan släkten kvar och det har gått att följa denna släktgren ända fram till våra dagar.

Både biskopens och hustrun Magdalena Hisings släkt är kartlagd bakåt i flera generationer och tar oss bland annat till Danmark på 1400-talet. Det är långt före kyrkböckernas tid så där förlitar jag mig på andra släktforskare.

I förra veckan flyttade vi till Västerås. Jag har redan varit och hälsat på biskopen utanför domkyrkan. Där pågår nu en utställning om Johannes Rudbeckius och Magdalena Hising under sommaren och innan den är slut har jag tänkt att ordna en "släktträff" för mina barn och deras pappa där vi ser på utställningen och sedan går på Malins kafé vid domkyrkan, uppkallat efter Magdalena Hising som kallades Malin.

Den rike svenskamerikanen

När man släktforskar kan man hitta en del ovanliga uppgifter i arkivhandlingarna. Ett exempel på det är Hjorteds församlings dödbok F:3 (1912-1947). Den 1 november 1937 dog Johan Oskar Lindberg. Han var född den 19 april 1871 och alltså 66 år gammal. Han var amerikansk medborgare. Prästen har noterat att han dog på besök hemma hos sin syster Anna Lovisa Nilsson på Björkhult och att dödsorsaken var hjärtfel. Kanske fick han en hjärtinfarkt.

Vi får veta betydligt mer tack vare prästens anteckningar. Dels att han var född i Hjorted och vilka hans övriga syskon var, dels att han ägde en förmögenhet på 24000 kronor. Det var en mycket stor summa på den tiden. Men varför har prästen antecknat detta i dödboken? Var det något prästen tog reda på för att vara säker på att dödsboet skulle kunna betala för begravningen? Och varifrån kom informationen? I anslutning till uppgiften om hans förmögenhet finns datumet 8/11 37. Bouppteckning kan ju inte ha hunnit göras på en vecka.

Syskonen räknas upp och de som bodde i Sverige finns ju i de svenska kyrkböckerna. Men om en en nutida släkting släktforskar om den här familjen finns ytterligare en viktig uppgift, nämligen att en av syskonen, brodern Sigfrid Johnsson, också hade emigrerat för han bodde i Blomfield i Nebraska.

dödbok Hjorted
Prästens anteckning i Hjorteds församlings dödbok. Bildkälla: Arkiv Digital.

Johan Oskar hette Jonsson när han emigrerade i november 1891. Någon gång därefter bytte han namn till Lindberg. Det finns flera John Lindberg och Oscar Lindberg i amerikanska arkivhandlingar men vem är den rätte? Kanske vet du som läser detta mer om Johan Oskar Lindbergs liv efter emigrationen.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Sport

Politikerbloggar