Logga in
Logga ut

Magdalena Lidestam

Låt oss prata om skolan!

Bloggen har kommit till utifrån mitt eget behov av att ventilera tankar, vilka under en period har kommit att till stor del kretsa kring just skolan, detta av flera olika anledningar. Dels utifrån ett föräldraperspektiv, men även utifrån ett politiskt intresse och ett samhällsperspektiv. Skolan är bland det mest angelägna att diskutera överhuvudtaget, enligt mig. Jag utger mig inte för att vara insatt och kunnig på området, tvärtom, jag är däremot väldigt intresserad av att diskutera och analysera olika frågor från olika synvinklar och sätter stort värde på synpunkter från er som läser. Välkommen till min blogg!

Lag, rätt och konsekvenser

En av mina söner kom hem från skolan igår förmiddag, han kände sig lite sjuk, lade sig i soffan, drog på tv:n och det råkade just då vara ett program från UR som hette "Justitia" som handlade om internettrakasserier. Vi tittade på det tillsammans. Riktigt bra.

UR-programmet handlade om ett autentiskt fall, om 15-åriga Fanndis som av skolkamrater utsatts för kränkningar, förtal, trakasserier och olaga hot. De som mobbade Fanndis gjorde också en hip-hoplåt om henne som lades ut på You-Tube och denna fick en enorm spridning. Eftersom hon hade ett ovanligt namn så visste dessutom alla i hennes närhet att det var just henne man sjöng om, hon blev kallad för "äcklig hora" och andra grova kränkande tillmälen. Låten avslutades med ett dödshot, riktat till Fanndis och hennes familj. Förutom den här låten så fick hon utstå mobbing och trakasserier i skolan, någonting som lite sopades under mattan även fast skolan kände till mobbingen. Läraren pratade ut med Fanndis tillsammans med mobbarna och trodde att det räckte så, att situationen därmed var löst, men mobbingen fortsatte. När låten till slut blev känd för föräldrarna valde de att polisanmäla det hela.

Programledaren för "Justitia" frågade högstadieelever om de visste om att det är brottsligt att utsätta någon för sådant här. Det var uppseendeväckande många som inte trodde att det är ett brott! När de fick frågan om vad de trodde att mobbarna kunde få för straff för detta, så trodde några "kanske några tusen i böter", andra trodde att det inte skulle bli några påföljder alls. Verkligheten var att en 18-årig pojke och en 15-årig flicka dömdes att tillsammans betala ett skadestånd på 47 000:- till Fanndis. Förutom detta dömdes pojken till ungdomstjänst och flickan till vård inom socialtjänsten. En 13-årig flicka var också inblandad, men slapp åtal eftersom hon inte var straffmyndig.

UR-programmet belyser en aspekt av konsekvenser vid dåligt beteende (vilket jag snuddade vid i förra blogginlägget), i det här fallet med fokus på internettrakasserier. Man kan säga att det står bortom allt rimligt tvivel att många barn och ungdomar (och även vuxna många gånger), faktiskt inte vet vilka konsekvenser vissa handlingar kan leda till. Och man vet inte heller att vissa saker faktiskt är brottsliga? Varför är det så? Små barn vet inte vad som är rätt och fel och lär sig det av sin omgivning under uppväxten. En del i det är att testa gränser, och det är föräldrarnas och så småningom även förskolans och skolans uppgift att visa var gränserna går, vad som är acceptabelt och inte. Men när barn går så här långt över gränsen, undrar man ju var det gått snett?

Jag tycker att det är viktigt att man i tidig ålder gör väldigt klart för barn vad som är rätt och fel, och faktiskt också vad lagen säger. Det går att prata med barn om lag och rätt. Det är givetvis också viktigt att prata empati, hur det känns för den andre om man skadar den eller om man säger något elakt. Att prata värdegrund. Själv brukar jag vara tydlig med att säga till mina barn om de slår varandra att man inte FÅR slåss, av många olika anledningar. Att INGEN får slå mina barn, och att de därför inte får slå varandra. Att det gör ont och kan ge skador. Att det kallas misshandel och att det är straffbart enligt lagen. Jag brukar även prata om brottsrubriceringen "olaga hot", "ärekränkning" etc. Det låter kanske löjligt, men jag vill banka in i huvudet på dem att det är olagligt och straffbart att hålla på med sådana dumheter.

Nu har några av mina barn börjat komma upp i den åldern då de börjat använda sociala medier och jag kan berätta att det redan förekommit både kränkningar och olaga hot den vägen. Hos mellanstadiebarn! Jag ser väldigt allvarligt på sådant, även om "det bara är barn". Att bli utsatt för dödshot av några du möter varje dag i skolan kan förstöra tryggheten totalt och skapa stor ångest, det måste vi vuxna förstå. Tyvärr tror jag att många barn inte vet var gränserna går, vad som är okej och inte när det uppstår en konflikt. Man tror att det går att skriva vad som helst till varandra utan att behöva stå till svars för det. Som att det inte är på riktigt. På nätet är det så lätt att det går överstyr, det är så lätt att skriva något ogenomtänkt och skicka iväg, det är så lätt att skriva sådant man aldrig någonsin skulle säga ansikte mot ansikte. Och väldigt ofta kommer man nog undan med det, eftersom den utsatte inte alltid berättar för någon vuxen, och även för att den utsatte inte inser att den utsatts för ett brott.

Jag vet inte hur mycket man pratar om det här i skolan, eller i hemmen, men uppenbarligen inte tillräckligt, med tanke på den alltför vanliga förekomsten av internettrakasserier, mobbing och andra brottsliga handlingar. Kanske vore det vettigt om man pratade lite lag och rätt i skolan, redan tidigt under skoltiden? Jag tycker att det är viktigt att barn lär sig vad de har för rättigheter och skyldigheter. Till exempel så är det viktigt att barn vet att vissa saker faktiskt är ett brott, och om man blir utsatt så kan man polisanmäla. Det gäller såväl misshandel som ofredande, olaga hot, förtal mm. Det är också viktigt att skolan agerar på minsta lilla, så inte det sker en glidning, där man accepterar mer och mer. Jag har med egna öron hört barn skrika "jävla hora" och "jävla bög" och liknande till varandra i skolan utan att någon skolpersonal reagerat, trots att de måste ha hört det. När sådant är vardagsmat är man illa ute. När man låter för mycket passera. I fallet med Fanndis kan man dessutom kritisera skolan starkt för att de inte tagit tag i mobbingsituationen med tillräcklig kraft, trots att de känt till den, något jag tyvärr tror är vanligare än vi vill tro.

UR-programmet "Justitia" är avsett för elever i årskurs 7-9, men jag tycker definitivt att avsnittet om internettrakasserier lämpar sig väldigt bra även för mellanstadiebarn. Jag rekommenderar det starkt!

Länk till programmet:

 http://www.ur.se/Produkter/167101-Justitia-Internettrakasserier

 

Öppenhet och delaktighet, eller?

På måndagens kommunfullmäktige kommer det att finnas en punkt som heter ”E-förslag – uppföljning och utvärdering”. Förra våren byttes nämligen det gamla systemet med medborgarförslag ut mot den nya e-förslagstjänsten. Syftet med e-förslag är att medborgare på ett enkelt sätt ska kunna skicka in förslag som berör sådant som kommunen ansvarar för. Man skickar in sitt förslag, detta granskas av en moderator och ska därefter publiceras på kommunens hemsida. Medborgare kan sedan skriva under de förslag som de gillar. Om förslaget får fler än 20 signaturer går det vidare för hantering av politikerna. Enkelt och bra. Demokrati och transparens. Öppenhet och delaktighet. Eller?

För ett par veckor sedan skickade jag in ett e-förslag. Jag läste igenom hur ett e-förslag bör vara för att bli godkänt, det finns nämligen regler att förhålla sig till. Det får t. ex inte vara kränkande eller oseriöst, det får inte föreslå något som bryter mot lagstiftning, det ska inte vara en enkel fråga och det ska röra sådant som kommunen ansvarar för. Förslaget som skickades uppfyllde kriterierna för publicering och bröt inte mot några regler.

Några dagar senare kom ett mail om att förslaget refuserats. Jag skickade en fråga om varför förslaget inte ansågs uppfylla kraven för att publiceras som ett e-förslag, och fick till svar att förslaget diskuterats av kommunfullmäktiges presidium och att man bedömt att det inte var något för politiken att besluta om. Ingen närmare precisering gavs.

Då frågade jag igen: Vilka regler bröt förslaget emot? På vilka grunder ansåg de tre personerna i presidiet att e-förslaget inte var något för politiken att besluta om och varför kunde det inte publiceras? Det blev tyst, jag fick inget mer svar.

Efter ett antal dagars väntan skickade jag en påminnelse. Det kom ett svar från en tjänsteman att jag hade ju redan fått ett svar förra onsdagen och detta bifogades på nytt, alltså exakt samma svar. ”Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig” avslutades mailet. Det hade jag, eftersom de inte besvarat de frågor som redan ställts. Så dessa skickade jag iväg igen, men åter igen utan att få något svar tillbaka.

Så småningom skickade jag istället över frågorna direkt till kommunfullmäktiges ordförande Sverker Thorén (L). Han svarade per e-post att han i skrivande stund satt i ett telefonmöte med presidiet, att de diskuterade ärendet och att jag snarast skulle få ett svar på mina frågor.

Efter två dagar kom så svaret. Jag hade såklart hoppats att Sverker & co efter telefonmötet skulle komma med några vettiga svar, men icke. Istället fick jag en nästintill identisk upprepning av det ”goddag-yxskaft”-svar jag fått två gånger tidigare. Enda skillnaden var ordet ”fortfarande”, att presidiet fortfarande anser att det inte är en fråga för politiken att besluta om. Inte ett ord om på vilka grunder de anser detta, ingen som helst motivering. Inte heller svarar de på av vilken anledning förslaget inte kan publiceras som e-förslag, så att medborgarna får möjligheten gå in och stödja förslaget.

De trenne presidieledamöterna Sverker Thorén (L), Annette Torstensson (C) och Peter Johansson (M) har alltså godtyckligt beslutat att förslaget ska refuseras och kastas i soptunnan, men tycker sig inte behöva svara på frågan om hur de resonerat, vad de stödjer sig på och hur de motiverar sin bedömning. Detta utan att ge vare sig medborgare eller de politiska församlingarna chansen att ta ställning till det tänkta e-förslaget. Är det transparens? Är det demokrati? Är det rätt sätt att hantera saken?

Godtyckligt och nonchalant skulle jag vilja påstå.

Nu undrar du kanske vad förslaget handlade om. Förslaget handlar om ökad öppenhet, att medborgarna ska få en bättre insyn i vilka kommunpolitiker som är våra företrädare, detta genom att valda ledamöter i kommunfullmäktige samt nämndpresidierna presenteras på kommunens hemsida, där det framgår vilken utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet de har, CV eller biografi alltså. Ett upplägg liknande det som finns på Riksdagens hemsida, där samtliga 349 ledamöter presenteras.

Personligen tycker jag att det är både intressant och relevant att veta mer om personerna som tar viktiga beslut som påverkar våra liv. Finns det mångfald? Är olika slags yrkesgrupper representerade? Finns det en bred kompetens? Jag tycker att det är en rättighet vi medborgare borde ha, att på ett enkelt sätt kunna ta del av den informationen på kommunens hemsida. Dessutom tror jag det kan öka delaktigheten och intresset för politiken och att det även kan underlätta kontakten med våra företrädare.

Vad tycker du om förslaget? Vill du veta mer om våra politiker? Är det här något du vill ska finnas på kommunens hemsida? Tyvärr har kommunfullmäktiges presidium satt stopp för detta. De tycker det räcker med att lägga ut länkar till partiernas hemsidor, där det oftast inte finns någon information alls om de lokala företrädarna.

Vad gäller e-förslagen så behöver hanteringen bli bättre och framförallt mindre godtycklig. Och beslutar man om något, måste man kunna förklara hur man resonerat. ”Öppenhet och delaktighet” får inte bara vara vackra ord på kommunens hemsida, det måste gälla i verkligheten också.

Vi förtjänar bättre!

Folk glömmer snabbt, och tur är väl det för våra politiker. Apropå mitt förra blogginlägg så vill jag påminna de politiker som ifrågasätter flytten av Komvux/SFI i Västervik om några saker.

Jag besökte nämligen förra fredagen ett seminarium anordnat av M och Socialisterna (?!) förra fredagen, där M-politikern Malin Sjölander bestämt hävdade att det är en dålig idé att SFI/Komvux flyttas till gymnasiet, att det är självklart att vuxna studenter inte bör gå i samma skollokaler som barn (gymnasieungdomar) och att den planerade flytten i augusti därför bör stoppas.

Malin Sjölander, tillsammans med sin bror och svägerska Jon Sjölander och Elin Landerdahl (som skrivit motionen om att stoppa SFI:s flytt) var alla tre med i mars 2016 och röstade för beslutet om SFI/Komvux flytt till gymnasiet. Ingenstans går att finna protokollanteckningar om att de då hade några som helst invändningar mot beslutet eller att det fanns något som de ansåg borde utredas mer.

Alltså, ingen oro för hedersförtryck eller ökad risk för drogförsäljning mm går att finna vare sig i protokoll eller i de underlag politikerna hade att ta ställning till inför beslut. Men nu anser samma personer plötsligt att det är så självklart att det är en vansinnig idé med samlokaliseringen av gymnasiet och SFI/Komvux.

Sannolikt kommer dessa politiker försvara sig med att ”samhället förändrats sedan 2016” och att det är nya risker som har uppkommit efter att beslutet togs. Det är väldigt svårt att köpa den förklaringen. Hedersförtryck är inget nytt fenomen i Sverige, ej heller i Västervik. Pela mördades 1999 och Fadime 2002, otaliga andra fall är kända sedan dess. Det är inte heller mer olämpligt för gymnasieelever att studera ihop med vuxna studenter nu än då, jag har i varje fall inte sett någon undersökning som talar för att så är fallet.

Om det är en uppenbart dålig idé att samlokalisera SFI/Komvux med gymnasiet nu, så var det en precis lika dålig idé våren 2016.

Observera att jag inte tar ställning till om beslutet var bra eller dåligt. Jag tycker nämligen att de underlag som hittills presenterats är alldeles för bristfälliga för att kunna ta någon ställning i frågan. Både beslutsunderlaget och riskanalysen lämnar fler frågor än svar. Men att det inte gjordes en bättre och mer omfattande konsekvensanalys innan ett sådant viktigt beslut togs i kommunfullmäktige, är anmärkningsvärt. Det är trots allt en mångmiljoninvestering vi pratar om. Ska det nu behöva göras ytterligare en mångmiljoninvestering bara för att några politiker inte förmådde att ifrågasätta innan beslutet togs? Samma politiker som nu försöker vinna billiga poänger för sina egna misstag, och skattebetalarna får stå för notan.

Vi förtjänar bättre politiker.

Här kan du läsa beslutsunderlag: https://www.vastervik.se/globalassets/kommun-och-politik/kommunfullmaktige/kf20160321/15-lokalbehov-samordnande-inriktningsbeslut.pdf


Frågorna hopar sig

Våren 2016 togs ett beslut i Västerviks kommunfullmäktige om att Komvux/SFI ska flyttas till gymnasiet, detta eftersom landstinget hade en önskan om att ta över Komvux lokaler. Lokalerna på gymnasiet skulle byggas om för att bli mer ändamålsenliga, och för att fler skulle få plats. I VästerviksTidningen i augusti 2017 https://mobil.vt.se/nyheter/vastervik/sa-har-blir-den-ombyggda-gymnasieskolan-om4783505.aspx presenterades vad ombyggnationen skulle innebära, man berättade också att både personal och elever fått vara delaktiga och tycka till om arbets- och lärmiljön. Reportaget andades framtidstro, hoppfullhet och positiv förväntan inför det färdiga resultatet. ”Vi har utgått från att det ska vara en skola för möten där relationer byggs”, sade skolintendent Jenny Gustavsson i intervjun.

Men, i veckan dök en helt ny diskussion upp i samband med att Moderaterna presenterade en ny motion. Citat från VT: ”Moderaterna ser helst att det inte blir verklighet att SFI flyttar in i de lokaler som Västerviks gymnasium använder”.
Moderaternas Elin Landerdahl och Jon Sjölander uttrycker nämligen oro och hävdar att ”det förekommer drogförsäljning utanför SFI idag”. De hänvisar också till en riskanalys som nyligen gjorts, där ett antal möjliga risker identifierats, till exempel att det skulle vara ökad risk för att obehöriga tar sig in i skolan, att hedersrelaterad problematik skulle förekomma, samt att det blir trångt i lokalerna. Moderaterna har därför skrivit en motion där de föreslår att kommunen ska hitta andra lokaler där SFI-undervisningen kan bedrivas. (Det är oklart om de tänker sig att det är okej att övrig Komvux-verksamhet flyttar in på gymnasiet). Socialisterna väljer också att gå ut med att man stöttar M:s motion, de tycker att det är ”förkastligt” med SFI:s flytt med tanke på de möjliga risker som presenterats.

Jag kan inte låta bli att fundera på hur det kan bli såhär, alltihop känns väldigt märkligt. Det går inte att skylla på att man 2016, när beslutet i kommunfullmäktige togs, inte var medveten om risker och kommande förutsättningar. Och om man vid tillfället endast hade bristfälliga/inaktuella beslutsunderlag att gå på, så var det väldigt oansvarigt att ta ett sådant beslut. Varför kommer en riskanalys först nu, ett halvår före planerad flytt?

Det är dessutom olyckligt att det presenteras som något potentiellt farligt att vuxna och gymnasieelever vistas i samma lokaler (och speciellt om de vuxna är SFI-elever). Vem vet, kanske kan det vara bra för gymnasieeleverna att ha fler vuxna i lokalerna? Kanske kan det skapa mer trygghet och minska risken för stök istället för tvärtom?

Och vad gäller den narkotikaförsäljning som påstås förekomma utanför SFI, så är det ju enligt lag förbjudet att sälja knark, oavsett var det sker, och jag hoppas att både skolorna och polisen tar itu med alla problem som de känner till.

Vad gäller risken för hedersrelaterad problematik så existerar dessa problem dygnet runt för den utsatta, även fast skolan fysiskt sett är en fristad under skoldagen. Möjligen skulle sammanslagningen av Komvux/SFI och gymnasiet i stället kunna innebära att eventuellt förekommande hedersproblematik blir mer synlig, så att personer i omgivningen kan reagera. Det kanske till och med kan innebära att fler utsatta faktiskt får det stöd och den hjälp de behöver och förtjänar? Hedersförtryck är inte heller i linje med svensk lagstiftning, och även här får vi förutsätta att de som har misstankar om att det förekommer också anmäler detta.

Om det blir trångbott i lokalerna, vilket påstås, är givetvis inte bra. Tyvärr skulle det inte vara första gången som detta misstag görs i kommunen, det finns redan exempel på nya skolor där det varit trångbott redan vid inflyttning. Det märkliga i detta är om lokalerna nu anpassats och byggts om sedan beslutet togs, varför kommer man på detta med trångboddhet nu? Och hur har man i så fall haft skattebetalarnas bästa för ögonen i detta?

Frågorna hopar sig och det går inte att låta bli att reagera på allt det som presenterats i media i veckan. Kan det vara så kraftigt förändrade förutsättningar på så kort tid att man nu plötsligt måste larma, dra i nödbromsen och skapa rädsla och oro hos både elever och föräldrar? Det finns nog all anledning för alla som varit delaktiga i beslutet 2016 att lära sig att i fortsättningen tänka efter före, istället för efteråt.

Medborgarnas väl och ve ska självklart alltid omses, men när man ständigt missar konsekvensanalyserna vid beslut drabbas skattekollektivet i onödan.

 

En bra början

I går var jag och min käre Jörgen Andersson inbjudna till kommunstyrelsens sammanträde för att berätta om det medborgarförslag vi lämnade i mars förra året, ett förslag som handlade om att förebygga och motverka korruption i Västerviks kommun.

Kommunledningskontorets förslag till beslut var att förslaget skulle ”anses besvarat”, eftersom ”medborgarförslagets syfte kommer att uppnås med de åtgärder som planerats”. Tydligen har nu ett arbete med att ta fram riktlinjer mot korruption påbörjats. Under hösten har revisionsbyrån EY, på uppdrag av kommunrevisionen, granskat kommunens interna arbete med intern kontroll gällande mutor, oegentligheter och jäv. EY riktar kritik mot kommunen på flera punkter och har därför tagit fram ett antal förbättringsförslag som kommunen nu har att genomföra. Bra! En bra början.

Det är framförallt bra att problemet tas på allvar. Äntligen ska riktlinjer tas fram. Avvikelsesystem för att hantera anmälningar ska införas. Politiker och tjänstemän ska utbildas. Helt i linje med vårt medborgarförslag. Dock tycks det som att fokus kommer att vara på straffsrättsliga företeelser som t ex mutor, direkta regelbrott eller andra oegentligheter.

Enligt vårt förslag bör kommunen ta fram en etisk policy som innefattar korruptionen i en vidare bemärkelse. Korruption är skadligt för samhället långt innan direkta brott begås. Den korruption som förekommer, men som inte är direkt olaglig i juridisk mening, men högst oetisk och olämplig. Nepotism, jäv, otillbörligt gynnande och gråzonerna där man inte bör befinna sig. Det är här de verkligt utbredda problemen finns och denna korruption skadar också samhället. Korruptionen skadar tillit, ekonomins funktionssätt och samhällsutvecklingen i stort. Det är av yttersta vikt att arbeta med dessa frågor.

Jag hittade ikväll ett mycket gott exempel från Högskolan i Skövde: ”Policy mot korruption och oetiskt handlande”.

http://www.statskontoret.se/globalassets/forvaltningskultur/etiska-koder/hogskolan_skovde_-korruption_oetiskt-handlande.pdf

Läs gärna, det ger en väldigt bra bild av bl a olika etiska dilemman man kan behöva förhålla sig till i offentlig verksamhet. Det är precis detta vi behöver lära oss mer om och diskutera. 

Skilsmässa

Det är alltid svårt att bryta upp och lämna, men ibland måste man inse att det inte är hållbart att vara kvar i något som inte fungerar. Därför har jag tagit ett beslut. Det blir skilsmässa mellan mig och Moderaterna. Det är ett ganska bra tag sedan jag kände mig bekväm i partiet, av olika anledningar. Den senaste veckan har det varit flera saker som gör att jag absolut inte vill förknippas med vissa företrädare och deras retorik, inte heller deras inställning till hederlighet på olika sätt.

Dessa tungt vägande skäl gör att jag lämnar:

• En osund sektliknande partikultur där egenintressen går före allt annat, där jäv och nepotism har blivit mer regel än undantag. Valberedningar föreslår sig själva och sina närstående. Samma familj har kommit att besitta de flesta tunga uppdrag i kommunen.

• Företrädare som ohederligt slänger sig med ”fake news” och presenterar egenpåhittade(?) fakta för att vinna gillanden på Facebook. Som håller på med populistiskt trams på ett anti-intellektuellt sätt.

• Framträdande M-politiker som inte drar sig för att förfalska offentliga handlingar, som fortsätter ljuga trots avslöjande, som inte verkar tycka det är ett problem. Som inte inser allvaret med att brott har begåtts och som manipulerar omgivningen för att klamra sig kvar.

• Den interna sekteristiska mobbingkulturen där konkurrenter förtalas och förgörs. Allt sker i egenintresse i jakten på pengar och prestige. Kompetenta personer jagas bort och den som fulspelar bäst håller sig kvar.

• Den totala fegheten där ingen längre törs opponera sig mot ovanstående. Rädslan för repressalier och att själv att hamna i kylan gör att befogad kritik uteblir. I slutänden leder det till ett parti helt utan ryggrad och principer.

För partiets skull hoppas jag att det sker en förändring, gudarna ska veta att vi är några som verkligen försökt. Men under rådande förhållanden kan jag inte längre vara kvar.

 

Magdalena Lidestam är utbildad hälsocoach som även studerar folkhälsovetenskap. Är intresserad av konst, film politik och mycket annat. Bor i Överum med sin sambo Jörgen och deras fyra barn. Familjen består även av tre vuxna bonusbarn och två bonusbarnbarn.
  • Senaste blogginläggen

Bloggar

Sport

Politikerbloggar