Ledare Tågen på Tjustbanan går sämst i Sverige, enligt Expressen. När VT och Vimmerby Tidning under våren granskade tågtrafiken konstaterades att 25 procent av alla tåg ställts in under en tioårsperiod. Det råder delade meningar från ansvariga aktörer om orsakerna. Skälen är bristande underhåll och investeringsbehov, enligt KLT.

På en punkt klarnade frågan. Nämligen att resenärerna inte kan räkna med att det kommer bli bättre. Trafikverket har valt en modell som inte höjer skicket på spåren utan försöker hålla den i samma (relativt dåliga) skick. Även om folkvalda gärna hoppas på en fungerande tågtrafik så är det ingen som kan svara på hur den realistiskt ska bli till.

Under sommaren har även tidningen Östra Småland granskat tågtrafiken i ett antal artiklar. Den visar att dagens tågtrafik är dålig för både ekonomin och miljön.

Artikelbild

| Med stora underskott och besparingar runt hörnet är frågan om tågtrafiken verkligen ska prioriteras så högt, menar ledarskribenten.

Miljömässigt är det svårt att se hur tågen vinner på en jämförelse med vägtrafik. I dag drivs tågen med fossildiesel medan länets bussar går på avsevärt mer klimatvänlig biogas eller miljödiesel. I framtiden vill tågförespråkarna ha en elektrifierad järnväg, men utan att kunna berätta hur den ska bli verklighet. Samtidigt blir eldrivna fordon allt vanligare på vägarna och utvecklingen på området accelererar. Varken på kort eller lång sikt är tågen i länet således något givet miljöalternativ.

I takt med att bränslepriserna ökar blir både tåg och bussar allt dyrare att köra. I praktiken ställs då regionens kostnader för kollektivtrafik mot vård och operationer. Det har lett till att busstrafiken prioriteras ned och KLT planerar att lägga ned busslinjer. Men att genomföra sådana åtgärder, utefter samma logik, på Tjustbanan och Stångådalsbanan är inte en aktuellt för KLT eller regionpolitikerna.

Östra Småland rapporterar vidare om hur resorna på Tjustbanan och Stångådalsbanan subventionerades med 150 miljoner förra året. Varje biljett kostade skattebetalarna över 300 kronor. Det är 83 procent av biljettpriset. Tågtrafiken är generellt det dyraste sättet att utföra persontransporter. Enligt en beräkning från Trafikverket skulle kostnaden för skattebetalarna bli en tredjedel om trafiken i länet genomfördes med buss.

Enligt en erfaren trafikledare på KLT tar det inte längre tid med en förbeställd buss än med tåg på Tjustbanan.

Sammanfattar vi granskningarna så bedrivs det en dåligt fungerande tågtrafik på Tjustbanan som ofta ersätts med buss. Oddsen är dåliga för att det ska bli bättre. Tågen innebär tveksam miljönytta och ingen bättre restid än alternativet. De är dessutom avsevärt dyrare för regionen och skattebetalarna.

Regionen gick nära hundra miljoner i förlust förra året och beräknar att gå back ännu mer i år. Besparingar i vården står för dörren. I en sådan situation behöver tågtrafiken vägas mot andra kostnader. För- och nackdelar med olika alternativ behöver kunna diskuteras på ett ärligt vis. Men frågan har länge präglats av att tågen inte får ifrågasättas. Alla försök att resonera om dess existens på ett rationellt sätt bemöts med tystnad eller känsloargument.

Annorlunda prioriteringar skulle ge lägre kostnader för regionen, mer resurser till vården och sannolikt större möjlighet att förbättra vägnätet vilket kan sänka restiden. Det skulle även ge en mer rättvis fördelning av skattemedel mellan tåg- och vägresenärer.

Vad förlorar länet och kommunen på att kollektivtrafiken drivs med en väl fungerande busstrafik? Givet vad vi vet om tågtrafikens kostnader och tveksamma utsikter saknar frågan ett svar.