Statsbudgeten och dess lokala tolkning

Det har blivit allt vanligare att lokala fritidspolitiker eller riksdagsledamöter ger egna presskonferenser för att presentera regeringens budget och andra rikspolitiska nyheter. Det är en problematisk utveckling.

Statsbudgetens betydelse för kommunerna bör naturligtvis granskas. Men ledarskribenten tycker att det är fel när presskonferenser syftar till att göra lokalpressen till megafon för rikspolitiska nyheter.

Statsbudgetens betydelse för kommunerna bör naturligtvis granskas. Men ledarskribenten tycker att det är fel när presskonferenser syftar till att göra lokalpressen till megafon för rikspolitiska nyheter.

Foto: Anders Wiklund/TT

Ledare2019-09-21 04:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Nu senast presenterar riksdagsledamoten Tomas Kronståhl (S) statsbudgeten, med fokus på vad det innebär för Västervik. Kronståhl spekulerar kring att fler utbildningsplatser på Linnéuniversitetet är bra för Campus Västervik, eftersom de har distansutbildningar därifrån. Han gissar sig vidare till att nationella satsningar på vidareutbildning av sjuksköterskor och utbildning inom demensvård kan vara positiva för Västervik.

Sedan kommer regeringens huvudnummer –  välfärdsmiljarderna. Här kommer ändå något positivt av den lokala presentationen. Det illustrerar hur lite som kommer till varje kommun när alla miljarder väl spjälkats upp. Det blir 12 miljoner för Västerviks kommun. Det är i samma storleksordning som den numera marginella felmarginalen i kommunens budget. Det är med andra ord ingen mirakelmedicin för den lokala välfärden.

Det finns dock en större invändning mot den här ”satsningen”, som också Kristdemokraternas Jakob Forssmed framförde på partiets pressträff i riksdagen. Nämligen att de fem nya välfärdsmiljarder som regeringen presenterat redan fanns med i den M/KD-budget som antogs i höstas. Det är således inga nya pengar alls. Forssmed ger flera exempel, såsom äldreomsorgen och skolan, på hur regeringen gör trolleritricket att först ta bort budgetposter och senare lägga till dem och presentera det som nya satsningar.

Frågar man en (opolitisk) tjänsteman på kommunen vad den här budgeten innebär för kommunen, så blir svaren sannolikt mycket försiktiga och sannolikt ber de att få återkomma när direktiven från regeringen blivit tydligare.

När finansministern presenterar sin budget finns Sveriges ekonomijournalister på plats och kan ställa frågor. Dessutom ges övriga partier möjlighet att hålla sin egen pressträff efter finansministern, vilket också utnyttjas och följs med stort intresse från journalistkåren.

När regeringspartiet skickar fram en lokal politisk karaktär för att presentera budget och hur den påverkar kommunen så bör det således rapporteras med viss kritisk distans. Man bör inte oreserverat framföra politiska presentationer såsom fakta, vilket skedde hos en pressgranne i samband med Kronståhls presskonferens. Det finns en plats för den typen av information i de flesta tidningar. Det är debattsidan. 

Det är givetvis den lokala journalistikens uppgift att försöka informera och tolka information som berör kommunerna. Och statsbudgeten berör tyvärr kommunerna, i allt högre utsträckning. I takt med att klyftan växer mellan vad staten ålägger kommunerna och vad kommunerna kan finansiera, så ökar allehanda statsbidrag som syftar till att försöka spackla över klyftan.

De allt vanligare lokala presentationerna av statsbudgeten hör därmed ihop med att det kommunala självstyret mer och mer sätts på undantag. Det blir på sätt och vis illustrerande hur en riksdagsman reser till kommunen för att berätta hur mycket pengar staten skänker denna gång, istället för att riksdagsmannen försöker ge det kommunala och regionala självstyret förutsättningar att fungera.

Det ingår i demokratin att alla politiker får försöka göra sig hörda för att presentera sitt budskap. Men användandet av presskonferenser får inte göra lokaljournalistiken till en politisk megafon för rikspolitiska nyheter. 

Ledare