Ledare I samband med att straffen skärps och Polisen får mer resurser till att utreda brott förflyttas trycket till andra delar i rättskedjan. Det har nu sakta men säkert lett till att platserna i häkten och på anstalter är närmast fullbelagda. Och utvecklingen pekar mot att trycket kommer att öka under kommande år, konstaterar Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg på DN Debatt (20/11).

Kriminalvården löser platsbristen på de sätt som är möjliga. Vissa anstalter, bland annat i Sörbyn, Rödjan och Skänninge, byggs ut. Totalt kommer ut- och tillbyggnader att kunna bidra med drygt 900 platser inom tio år. Ett annat sätt att skapa fler platser på befintliga anstalter är genom att låta intagna dela rum och göra om vissa utrymmen till bostadsrum. Men dessa omfattande åtgärder kommer ändå inte att kunna täcka hela behovet.

Dessvärre leder den akuta platsbristen till att många politiker söker genvägar till att lösa problemet. Vissa sådana är rimliga, till exempel att teckna avtal så att utländska medborgare som begått brott i Sverige ska kunna sitta av sina fängelsestraff i hemlandet. Mindre rimliga förslag är att låta platsbristen på anstalter locka till att överväga andra typer av påföljder i stället, såsom elektronisk övervakning och samhällstjänst. Sådana överväganden ska endast göras om det är rättsligt motiverat, inte för att det är fullt på anstalterna.

Bristen på anstaltsplatser bör också ses i ljuset av att många som dömts till fängelse i dag inte sitter av hela sin strafftid. Den villkorliga frigivningen träder i dag närmast automatiskt i kraft när en person avtjänat två tredjedelar av sitt straff, oavsett om han eller hon aktivt visat sig förtjänt av det eller bara låtit bli att ställa till med bråk. Om den villkorliga frigivningen skärps framöver, och intagna faktiskt sitter hela den tid de dömts till, kommer behovet av fler platser på anstalter att bli ännu större.

Värt att komma ihåg är att behovet av fler fängelseplatser kommer bara några år efter att flera anstalter dragit ned på platserna och vissa stängts helt för att byggas om till bostäder. Neddragningarna visar på en kortsiktighet i beräkningarna, som av allt att döma varken tagit hänsyn till eventuella straffskärpningar eller ökad brottslighet. Fängelseplatser måste finnas där när de behövs, och de senaste åren visar att utvecklingen kan vända snabbt och skapa en ohållbar situation.

Anstalter och häkten finns till för att vi ska kunna hindra de personer som brutit mot lagen från att begå ytterligare brott. För de intagna utgör vistelse på anstalterna både ett rimligt straff för vad de gjort, men där finns också nödvändiga verktyg för att så småningom kunna klara sig i samhället utan att begå nya brott. Att många anstalter nu byggs ut igen är positivt – men regeringen, vilken det nu blir, behöver lösgöra ytterligare resurser för att både Kriminalvården och övriga delar i rättskedjan ska klara av det ökade trycket.