Ledare Tristess. Grupptryck. Prestationsångest. Bakom skolket finns lika många orsaker som det finns skolkare. Och berättelserna blir fler. Andelen elever som är frånvarande från sina gymnasiestudier i sådan utsträckning att de får indraget studiebidrag ökar.

Förra läsåret fick närmare 30 000 personer sitt studiebidrag indraget av Centrala studiestödsnämnden, CSN, på grund av skolk. Det motsvarar 8,7 procent av landets gymnasieelever. Året innan var det 8,5 procent. I sig är det ingen stor ökning att tala om. Men det är det elfte året i rad som andelen ökar. Sammantaget skvallrar det om en tydlig och oroväckande utveckling. Enligt CSN är det främst elever på fristående gymnasieskolor som stod för den senaste ökningen.

Det är sällan uppskattat att studiebidraget dras in. Många betraktar det närmast som en rättighet och anser sig orättmätigt straffade. Ska man bli utan pengar bara för att man inte har varit i skolan? Ja, det ska man.

I Sverige är vi väldigt bra på att tala om varandras rättigheter, men är väsentligt sämre på att tala om våra skyldigheter. Men det är viktigt att båda bitarna förmedlas redan från början. Studiebidraget är något väldigt fint, men det ges av en mycket särskild anledning: gymnasiestudier.

Det är bra att CSN numera är väldigt noga med elevernas närvaro och rätt till studiebidraget. Annars kommer man in i vuxenvärlden på felaktiga premisser. Att inte dra in bidraget för dem som har för hög frånvaro signalerar också att det faktiskt inte är så viktigt att gå i skolan – just det man faktiskt är tänkt att få bidraget för.

Därtill riskerar den som får sitt studiebidrag indraget att råka ut för ekonomiska tråkigheter. TT rapporterar (9/7) att knappt hälften med indraget studiebidrag hinner få återkrav. Av dessa är det elva procent som hamnar hos Kronofogden i stället för att betala. CSN är rätt duktiga på att erbjuda avbetalningsplaner för att undvika att det går så långt, men myndigheten kan bara göra så mycket. Alla kan dock vara överens om att det är en dålig start på vuxenlivet att hoppa av gymnasiet med skulder hos Kronofogden.

Det är också värt att fundera över varför vissa har så hög frånvaro medan andra inte har det. Det bör inte komma som en chock för någon att 64 procent, nästan två tredjedelar, av eleverna som får indraget studiebidrag är killar.

Det är en gammal sanning att tjejer lyckas bättre i skolan. Till det bör också läggas att killar i allt högre utsträckning finner skolan så outhärdlig att de inte ens går dit. Politiker talar gärna om att omstöpa Sverige till en kunskapsnation. Vad det än må vara är det svårt att tro att vi någonsin kan nå dit utan ett skolväsende som tar till vara eleverna på ett bättre sätt än i dag. Vissa kommer alltid att skolka, men så länge skolan inte håller den kvalitet den bör kommer långt många fler att välja att göra något annat.

Sverige är ett litet land, vi har inte råd att slösa bort potentiella talanger på grund av att skolan inte klarar av att hantera dem.