Debatt Svar på insändare från Pontus Larsson, Kjell Hemmingsson och Major I Teten angående Lennart Brewitz insändare om Slottsholmen.

Att försöka beskriva ett nutida, men ändå historiskt skede i sagoform är inte alltid så lätt. Särskilt om man är idealist! Men jag tror på demokratin, på goda människor och att det går att påverka och komma till tals.

I insändare försöker Pontus Larsson och Kjell Hemmingsson (VT 20/3) var för sig förringa helheten min debattartikel och gör endast tappra försök att definiera den vanlige västerviksbon som flitigt förekommer i min lilla saga. Den anonyme Majoren (VT 22/3) däremot tolkar och förvanskar historien allt efter sina egen agenda. Men tråkigt nog så missar alla tre i sin iver andemeningen i min artikel och därmed också förståelsen för vår kommunala verklighet och vår demokrati.

Vad var då andemeningen? Jo, jag försökte påvisa att det med ett annat tankesätt, en annan hantering och en annan exploatör så hade den lilla holmen kunnat se helt annorlunda ut. Fått ett innehåll som gagnat den stora majoriteten av människor. Det vill säga allmänheten! Hela historien är dock också symptomatisk med hur jag anser att vår kommun fungerar. En kommun där både tjänstemän och politiker emellanåt hanterar vår demokrati och vår verklighet ytterst tveksamt.

Så vad kunde man då gjort i stället? I Karlstad har till exempel kommunen köpt den från 60-talet centralt placerade gamla dansrestaurangen Sandgrund och där skapat en konsthall med TV-kände Lars Lerin som huvudnamn. Med varierande utställningar, olika evenemang och ett café så har man öppet sex dagar i veckan och människor från hela Sverige vallfärdar dit och till detta centrala kulturstråk vid Klarälvens strand där också Värmlands Museum och Wermland Opera ligger.

I Skellefteå satsar man också på kulturen. Där bygger kommunen mitt i centrala staden ett kulturhus som ska bli en kraftkälla i ett växande Skellefteå. En unik och dynamisk träffpunkt som kombinerar kultur och nöjen med möten, kongresser, evenemang och konserter. Skellefteås kulturhus skall bli känt för sitt värdskap, sina verksamheter och sin vilja att tänka nytt, säger man.

Ett kommunalt initiativ liknande detta skulle vi kunnat haft i Västervik. Något för allmänheten! Om viljan, intentionerna och de ”rätta” politikerna funnits! Pengarna finns, eller snarare kanske fanns. Men dessa 100-tals miljoner ligger nu väl förankrade i vår tilltänkta flygplats, Tallskärshålet, Gotlandsbåten, Holiday Club, Södra infarten, Gamleby reningsverk, Västerviks Biogas, bryggorna vid Slottsholmen, ränteswappar, med mera.

Vi måste kunna diskutera vår historia och ha åsikter om den. Tyvärr verkar det dock finnas en rädsla hos många över att bli ifrågasatta vilket gör att man tjurskalligt och med näbbar och klor går i försvar. Men vi behöver inte slåss om vem som har rätt eller fel eller äger sanningen, utan bara lära oss av historien och kanske nästa gång tänka och göra annorlunda.

Att reflektera och visa på alternativ till det som skett tycker jag är en viktig del av vår tillvaro. För även om historien är i sagoform så kan vi förhoppningsvis ta lärdom inför framtiden.