Innan dess hade det dock hunnit bildas spår och isvallar på gator och vägar. Först efter ett antal dagars snöande kom "snöröjningen" igång. Det man då började med var att SALTA i snön trots flera minusgrader. Det uppstod då en skitig sörja av allting, till förfång för bilar, cyklar, skor och hundtassar.
Hade man istället börjat med att röja undan snön i tid och sedan grusat vägarna på ställen där det kunde behövas (vägkorsningar, trottoarer, övergångsställen etc) så hade vi kunnat få färdas på vita, fina vägar istället för denna miljöförstörande sörja! När det sedan töar ligger ju gruset kvar och fryser fast vid nästa köldknäpp och fungerar fortfarande som halkskydd. Saltet däremot rinner ner i diken och dagvattenbrunnar där det menligt påverkar miljön. I vårt grannlän Gotland går det väldigt bra utan salt.
Jag skulle gärna vilja höra någon ansvarigs förklaring till varför man håller på med detta saltningselände år efter år, när det vore så lätt att göra rätt! Detta kommer väl tyvärr dock att bli "grusade förhoppningar, sanda mina ord"!