Sluta tro på sagor om cirkusar!

Hur är det möjligt att sagor upphöjs till sanningar och ligger till grund för politiska beslut? Det har drabbat kulturarvet turnerande klassisk cirkus. Västervik är en av kommunerna som tror på sagor.

Det finns inget som visar att cirkus skulle vara sämre än annan djurhållning, menar skribenten.

Det finns inget som visar att cirkus skulle vara sämre än annan djurhållning, menar skribenten.

Foto: Daniel Cole

Debatt2021-06-17 06:02
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Men låt mig börja i en annan kommun, Gävle, som skulle ha gjort 2020 till ett cirkusår. Sedan kom pandemin. Det enda som blev av var ett föredrag av Lars Wassrin, tidigare konstnärlig chefsproducent på Cirkus Cirkör och kulturutvecklingschef i Finspångs kommun. Det refereras på Gävle kommuns hemsida och bland annat sa han följande: 

”Fram till 1970-80-talen levde cirkusartisterna utanför samhället i ett slutet system. Det fanns olika cirkussläkter där yrket gick i arv. Om ett barn ville bli cirkusartist så var det svårt om du inte var släkt med någon utövare. Det fanns också cirkusdirektörer som styrde och djur medverkade i föreställningarna.”

Cirkusakademien driver arkiv och museum. Samlingarna innefattar ett stort antal affischer, tidningsklipp, böcker och mycket annat om svensk cirkus och närliggande aktiviteter i föreningslivet, från början av 1800-talet fram till idag. 

Cirkuskonsten har formats av varje lands traditioner. I Sverige blev cirkus tidigt en del av folkrörelserna. Artisterna skolades i frisk- och kraftsportarföreningar, nykterhetsrörelsen, gymnastikföreningar, arbetarrörelsen och så vidare. 1942 startades landets första cirkusskola i Furuvik utanför Gävle. 

Artisterna upptäcktes i folkparkernas talangjakter och fick jobb på folkparkernas varietéer och i föreningslivets evenemang. Under många år reste representanter för utländska cirkusar runt i folkparkerna för att hitta talanger. Det gjorde till och med John Ringling North, chef för amerikanska Ringlings Bros. and Barnum & Bailey Circus, fram till nyligen världens största cirkus. Mången svensk artist fick den vägen en internationell karriär. 

Svenska cirkusar blev tidigt produktionsbolag med en minimal fast stab som hyr in artister och teknisk personal för produktioner. Det är vad Cirkus Cirkör också är, fast med en större stab eftersom bidragsfinansiering är mer administrativt krävande.

Flertalet cirkusar var och är aktiebolag. Ett sådant måste ha verkställande direktör, vilket i cirkusarnas fall ofta varit en kvinna. Den mest legendariska var Käte Bronett. I cirkuskretsar räcker det med att säga madame så faller poletten ned.

I Sverige antas presentatören också vara direktör. I den anglosaxiska världen är titeln ringmaster. För den sysslan har cirkusarna hyrt in artister. Exempel är Thord Ljunge, Inge Pedro, Thor Modéen och Tore Skogman. 

Och så har vi djuren. Det finns inget som visar att cirkus skulle vara sämre än annan djurhållning. Förbjuds hästar på cirkus, då försvinner ridsporten. Så säger Sveriges grundlag: likabehandlingsprincipen. 

Politikerna och deras tjänstepersoner måste sluta tro på myter, sociala medier och finkulturella sagoberättare.