Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan

Ensamheten tär på många i vårt land. Många äldre led redan före pandemin av ensamhet. För dem och för många fler blev pandemins isolering en närmast omänsklig prövning.

Den ofrivilliga ensamheten finns i alla åldrar och grupper. KD-debattörerna föreslår en rad åtgärder som de menar kan möta människors behov.

Den ofrivilliga ensamheten finns i alla åldrar och grupper. KD-debattörerna föreslår en rad åtgärder som de menar kan möta människors behov.

Foto: Kallestad, Gorm

Debatt2021-07-21 08:48
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Folkhälsomyndigheten rapporterar om ökad oro och ångest hos äldre, men vi vet att ofrivillig ensamhet också påverkar den fysiska hälsan.

Ny SCB-statistik för 2020 visar att ofrivillig ensamhet också drabbar i andra åldrar och grupper: högst andel ensamma såg de hos arbetslösa personer. Var femte arbetslös hade känt sig ensam för det mesta eller hela tiden under de senaste fyra veckorna. Med högre arbetslöshet ökar problemet. Vi vet också att barn har tappat sociala sammanhang med närvarande vuxna i föreningslivet i pandemin.

Under pandemin har det varit nödvändigt med restriktioner och att klara av akuta problem, exempelvis inom vården. Men när själva viruset nu förhoppningsvis släpper sitt grepp behöver vi agera brett för människors hälsa och välbefinnande. Samhället behöver bättre möta människors behov, både vad gäller fysiska och psykiska behov. 

Kristdemokraterna vill se en stärkt elevhälsa för att bättre kunna se barns behov, ett fritidskort laddat med ekonomiskt stöd för deltagaravgifter i föreningslivet och kulturskolan, ökat stöd för att bryta ensamhet bland äldre och mer rörelse för ökad livskvalitet, hälsa och minskad risk för fallolyckor. I vården vill vi se gemenskap på recept, förstärkta stödlinjer och fortbildning om psykiska vårdbehov i primärvården.

När nu pandemin förhoppningsvis motas bort behöver vi lyfta blicken och se dem som fortfarande lider av dess sviter.