Så kan landsbygden skyddas från förfall

Det skapas idag utsatta områden på den svenska landsbygden. I brist på en ansvarstagande nationell politik välts som så ofta tunga politiska problem över på kommunerna.

Debatt 20 april 2021 04:57
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Statskontorets rapport framgår det tydligt att rika kommuner pressar människor som är socialt utsatta att söka sig till andra kommuner. Detta sker nästan undantagslöst till fattiga landsortskommuner. På så sätt kan det frigöras bostäder, de sociala utgifterna sänkas och samtidigt stärks skattekraften. De rika storstads- och kranskommunerna parasiterar på de fattigare genom att ogenerat exportera sina sociala problem. 

För människor som lever på försörjningsstöd står avflyttningskommunen för ansvaret den första månaden i den mottagande kommunen. Efter det får den som står utan inkomst söka sig till den nya hemkommunens socialtjänst. De senaste åren har över 120 kommuner fått nya invånare på det här sättet. Detta kallas i folkmun för social dumpning. Det dumpas människor från samhällets skuggsida i småorter på landsbygden. Småorter och byar som genomlidit industridöd, nyliberala stålbad och nedskärningar. Här är all samhällsservice bortskuren. 

Så skapas utsatta områden med hög arbetslöshet, bidragsberoende och sociala problem. Barn från en otrygg hemmiljö ska lotsas in i livet genom en resurssvag skola, om den inte redan centraliserats bort. Föräldrar vars tid i första hand läggs på kampen i vardagen. En känsla av otrygghet breder ut sig: uppbrutna förråd, missbruk och stök vid busshållplatsen. Få vill flytta till en by som berövats all samhällsservice och i princip ingen till en som dessutom fått ett dåligt rykte. 

Men i första hand drabbar detta dem som står längst ner på samhällsstegen. De rivs upp från sina hem, sociala liv och trygghet. I bästa fall kan de finna ett nytt hem, en ny gemenskap och trygghet. Men med stor sannolikhet hamnar de här människorna istället i en ond spiral av arbetslöshet och ensamhet. De en gång så stolta bruksorterna, som var folkhemmets ryggrad, har blivit en avlägsen värld av misär. De stora bovarna jämte cyniska politiker och ansvarslösa handläggare är de skrupelfria hyresvärdarna. De bryr sig inte vem som flyttar in i lägenheterna eller hur de lever där. Inte sällan bor de själva på flotta adresser i Stockholms innerstad.

Socialisterna Välfärdspartiet ser det som en självklarhet att vi som samhälle ska ta ansvar för våra medborgare och utvecklingen av hela vårt land. Vi föreslår därför att man inför ett krav på att avflyttningskommunen är försörjningspliktig för person med försörjningsstöd i sex månader efter flytt till ny kommun. Till skillnad från civilminister Lena Micko vill vi inte bara införa straffavgifter till hyreshajarna, utan också att det upprättas en möjlighet att bötfälla kommuner som aktivt medverkat till flytt av personer med försörjningsstöd. 

Det måste bli lättare för kommunerna att tvångsförvalta bostäder när så krävs. 

Man måste betrakta alla människor som kapabla till att skapa sig ett anständigt liv. Stärk socialtjänsten och skapa yrkesutbildningar i bristyrken som ett krav för försörjningsstöd för de som är arbetsföra. 

Sverige ska ha en ansvarsfull bostadspolitik. Stoppa utförsäljningen av allmännyttan. Erbjud kommuner generösa statliga lån för att bygga hyresrätter. 

Framför allt: sluta avveckla landsbygden. Inga fler nedskärningar av samhällsservice och välfärd, utan vi vill se kraftiga statliga investeringar i infrastruktur och offentlig verksamhet. Det skapar arbete och utveckling på landsbygden både idag och i framtiden.

Jenny Svensson, Överum
Karl Gustav Nilsson, Söderbärke
Joel Holmdahl, Grängesberg
Socialisterna Välfärdspartiet


Ämnen du kan följa