På väggarna hänger tavlor med motiv hämtade från sjön; på båtar och fartyg, fridfulla stränder och rasande, skummande vågor. Bokhyllorna är fyllda med maritim litteratur. Böckerna trängs med en massa modeller som Nils Gustavsson själv har byggt. Den ena modellen är mer imponerande än den andra. Och modellerna är orsaken till vårt besök. Vi vill visa modellbåtbyggaren Nils Gustavssons livsverk.
– Ja, det har blivit några under åren och alla har jag inte kvar. Jag har byggt lite undan för undan, berättar Nils Gustavsson.
Hans intresse för sjöfarten föddes i unga år när han fick resa till Stockholm med Tjust och Gamleby. Båtarna gick en gång i veckan till huvudstaden på den tiden. Trafiken lades ner 1947.
Men resorna gav outplånliga intryck, det var äventyr som etsat sig fast i minnet. Under resans sakta gång mot norr hade den unge och vetgirige ynglingen gott om tid att studera och fundera. Resan tog sin modiga tid.
– Vi reste väl någon gång på eftermiddagen från Västervik och var tidigt nästa dags morgon i Stockholm.
Han har läst och studerat "båtologi". Han har rest och tillbringat mycket tid till sjöss, även om det aldrig har varit hans levebröd. Vad Nils Gustavsson inte vet om vinschar och ankarspel, om tackel och tåg, är nog inte värt att veta.
Han arbetar med stor noggrannhet med sina modeller, inget lämnas åt slumpen. Modellerna är skalenliga och trogna förebilden in i minsta detalj. Han använder inga byggsatser och helst ska han ha någon personlig koppling till båten. Han ska ha sett dem eller rest med dem. Det krävs stort tålamod för att förverkliga de mycket små båtarna. Det är ett pillgöra med luppen i ögat. Det ges sällan möjlighet att korrigera om något gått på tok under skapelsen av ett litet flaskskepp.
En av de första båtarna han byggde var en fyrmastad bark. Det är många år sedan. Barken heter Archibald Russel och var byggd i England 1905. Hon står fortfarande kvar på hedersplats i bokhyllan hos Nils Gustavsson. Vid det bygget hade Nils Gustavsson tillgång till en byggbeskrivning från en engelsk bok. Det är naturligtvis bäst att ha en riktig ritning. Men så är inte alltid möjligt – då får Nils Gustavsson mäta och räkna själv. Det går också bra.
Han har skapat så många modeller att vi inte kan nämna alla, bara putsa lite på ytan. Men vi måste nämna Vega från Gamleby, den tremastade skonaren som Egil Bergström renoverat under många år och fått sjöduglig. Den modellen finns i två exemplar. En hemma hos Nils och en ombord på fartyget.
I dag har han också fått lite svårare att hitta lämpligt material att joabba med och då tänker vi inte på trät.
– Jag jobbar mest med lind. Det har en jämn struktur och är förhållandevis lättarbetat, säger Nils Gustavsson.
När AP Jonssons slog igen i Västervik blev marknaden mycket sämre för mässingsrör, rund och plattjärn och annat som Nils behöver för sitt arbete. Men han är en uppfinnisrik person som löser det mesta.
Vi kan berätta en liten historia som går lite bortom båtbyggandet men kanske ändå ger en liten bild av mannen bakom byggeriet, som för övrigt inte bara består av båtmodeller. Han har byggt många flaskskepp och tågmodeller också. Det minsta skeppet är så litet att man har svårt att förstå hur han har kunnat få in henne i den minimala flaskan.
När Nils Gustavssons videokamera gick sönder ringde han till företaget, som tillverkat den för att få hjälp. Men de kunde bara hjälpa honom om han kunde skicka sin kamera till Stockholm eller Göteborg. Det tyckte Nils Gustavsson var onödigt och kanske dyrt.
– Jag satte mig med den själv och nu fungerar den igen, säger han.
Nils Gustavsson är med andra ord en mycket händig man. Han använder vanliga handverktyg, han har en liten svarv och ett pelarborr av den mindre modellen. Under sina yrkesverksamma år var Nils Gustavsson anställd på experimentverkstaden på Electrolux.
– Vi byggde prototyper för allt möjligt. Det var inte bara dammsugare, säger han.
Arbete påminde nog lite om att bygga fartygsmodeller. I vilket fall som helst så krävs de i båda fallen, kreativa och rörliga hjärnor och ett tålamod som är mycket stort.