Arbetarna vid tändsticksfabriken och andra industrier gick ut i strejk och tågade in till torget i centrum. De protesterade mot undermålig mat och en långvarig hunger orsakad av ransoneringar under kriget. Arbetaren Frans Gustafsson, kallad Röde Frans, samlade massorna och höll tal till dem på Stora Torget. Han manade till besinning, och troligen var det detta som höll tillbaka de arga människomassorna.
Västerviks-Tidningen, som då hette Westerviks Weckoblad, kom ut på eftermiddagen. Där kunde man läsa: "Då tidningen presslägges hade folkmassorna samlat sig vid Stortorget, där tal höllos. Arbetet vid de flesta fabrikerna måste på e.m. inställas."
Veckobladet kom ut varannan dag. Onsdagen den 18 april fanns en artikel om demonstrationerna på måndagen: "Det var tydligtvis stark jäsning som rådde bland arbetareleden då de tågade fram genom gatorna till ett antal av cirka 1500 personer."
"I oordnade hopar rörde sig demonstranterna fram och tillbaka i gatorna. Äfven om upphetsningen i vissa fall gaf upphof till en smula hotfulla åtbörder och plumpa tillmälen, så aflopp dock det hela utan excesser." Två dagar senare skrevs om förståelse och samförstånd, och om stadsfullmäktiges möte där man gick med på arbetarkommitténs krav.
"Vi arbetare svalt och for illa då. Det är nog ingen som kan förstå nu hur det var då. Vi behövde mat för att äta oss mätta och en lön att leva på. Det krävde vi också. "
Så sa Gustav Andersson när han vid 94 års ålder 1987 berättade om hungerupproret i Västervik 70 år tidigare. Han var en av dem som gick i spetsen för de svältande arbetarna, som ordförande i Fabriks- och grovarbetareförbundets avdelning på Tändsticksfabriken.
Bara ett par veckor senare var det första maj i Västervik och då togs den ena av de här bilderna. De har lånats ut av Per-Åke Widegren i Västervik.
På fotot från första maj 1917 ser vi att folket samlats på Fängelsetorget. Det gamla fängelset och Östermalmsskolan ligger i bakgrunden. Väldigt många människor mötte upp till det årets förstamajdemonstration, kanske den största i Västerviks historia.
På den andra bilden har det gått ett år till. Den är troligen tagen i slutet av första världskriget, som tog slut i november 1918.
Fotot visar en brödkö utanför Patriks Café på Storgatan 35, vet Per-Åke Widegren. Några dagar i veckan levererades bröd till kafeet och då kunde bli rusning, eftersom tillgången på mat fortfarande var begränsad.
Något vi kan lägga märke till är att alla människor bar en huvudbonad på den tiden, både män, kvinnor och barn. Och det ligger hästskit på Storgatan utanför kafeet. Antalet bilar var fortfarande litet vid den här tiden.