SKL pekar ut lärares och övrig personals bemötande som den viktigaste faktorn för en skolsuccé, något som styrks av en rad andra forskningsrapporter. Med rätt man, eller kvinna, på rätt plats blir resultaten bättre. Enligt managementkonsultbyrån McKinseys inflytelserika rapport om världens skolsystem från 2007 finns det tre faktorer som är överlägset viktigast för att bygga en bra skola: se till att rätt personer blir lärare, ge dessa ändamålsenliga verktyg och utbildning för sitt uppdrag och anpassa systemet för att kunna hjälpa varje elev i sin individuella utveckling
Genom att lärarna har höga förväntningar stärks eleverna i tron på sig själva och vad de kan göra med sin framtid. Motsatsen - ett dåligt bemötande och låg tilltro till eleverna - kan få negativa konsekvenser, och också avgöra om elever fullföljer sin gymnasieutbildning eller inte. När eleverna själva brister i tron på sin egen kraft och förmåga är personalen än viktigare. SKL skriver i sin rapport att framgångsrika skolor kännetecknas av att personalen får eleverna att känna att de vill deras bästa, att de har både viljan och kunskapen att välja dem. De visar engagemang för varje elevs framgång, vilket ökar elevernas motivation.
Att var tredje elev inte klarar att ta studenten inom tre års tid visar att Sverige är fullt av lärare som faktiskt misslyckas med få sina elever att utvecklas. Lärare som inte lever upp till kraven måste därför kunna kastas ut från skolan, på samma sätt som läkare som missköter sig förlorar sin legitimation. För när man accepterar att lärare inte upprätthåller kvaliteten på undervisningen, är det indirekt en signal om att det är okej att inte prestera som lärare, eller att det är okej att så många elever inte klarar av gymnasieskolan.
När skolavhoppen diskuteras hamnar fokus ofta på något som ligger utanför skolans ansvar. Det kan vara trassliga hemmiljöer, en antipluggkultur eller andra problem som ställer till det. En flitigt citerad norsk studie som kom häromveckan visade att psykiska eller psykosociala problem ofta var anledningen till elevers avhopp, tätt följt av bristande motivation. Detta står inte emot tesen om att lärarna spelar en avgörande roll. Snarare visar SKL-studien, precis som flera andra studier, hur lärarna och personalen är ännu viktigare för alla de elever med en stökig bakgrund eller psykiska problem. Om lärarna ser människan, ställer höga krav, och förväntar sig goda resultat av dessa elever kan den negativa spiralen vända och fler elever klara av gymnasieskolan.
En lärare som visar tro på sina elever gör nämligen dessa elever den största tjänsten de kan få - en bättre självkänsla och en bättre framtid.