"Inte fel att betala ut skolpeng"

Västervik M-politikern beviljades skolpeng för sonens utlandsstudier. En annan familj fick avslag. Men Gunnar Jansson (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, anser inte att kommunen gjort något fel.

I veckan kom det fram att Christin Rampeltin Molin (M), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, bara varit på ett av fem nämndmöten under hösten – på grund av att hon delvis bor på Mallorca med sin son, som studerar där.

Strax efter detta publicerade Västerviks-Posten en artikel om att familjen sökt och fått skolpeng för att sonen skulle kunna studera på skolan i Palma. Skolpengen är på 73 282 kronor årligen, och betalas ut till skolan. Publiceringen har väckt häftig debatt i sociala medier.

Men det ser inte ut som att kommunen begått några formella fel i samband med att Christin Rampeltin Molin fick skolpeng. Åtminstone har hon inte särbehandlats. Ansökan kom in i somras, och beviljades av före detta skolchefen Kalle Söderberg. Kalle Söderberg informerade i samband med det Gunnar Jansson (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden om beslutet.

– Då visste jag inte att det var Christin det gällde. Men det fanns inget att ifrågasätta i det beslutet då, säger Gunnar Jansson.

Skolpeng delas i vanliga fall ut till barn när föräldrar ska arbeta utomlands och barnen får följa med. I detta fall var det tvärtom, då sonens studier är huvudordsaken till att familjen vistas på Mallorca. I höstas skärptes riktlinjerna för när kommunen ska betala ut skolpeng – och man har bland annat förtydligat att skolgången ska vara kopplad till att föräldrarna av någon anledning behöver befinna sig utomlands.

Skulle familjen Rampeltin Molin ha fått skolpeng om ansökan gjorts efter att de nya riktlinjerna antagits?

– Det är mycket möjligt att hon inte hade fått det.

Gunnar Jansson betonar dock att revideringen av riktlinjerna inte har något med Christin Rampeltin Molins ansökan att göra. Uppdraget att skärpa riktlinjerna gavs långt tidigare, mot bakgrund att det blir allt vanligare att svenska familjer spenderar något eller några år utomlands. De dåvarande riktlinjerna var dessutom luddiga. I beslutet från 2010 står dels att kommunen inte ska medge att skolpeng överförs till skolor utomlands. Dels står det att förvaltningschefen ska ha beslutanderätt i ansökningsärenden som gäller överföring av skolpeng till svensk skola utomlands.

Gunnar Jansson medger att riktlinjerna kan tolkas olika – men hävdar att de tillåter kommunen att bevilja skolpeng till svenska skolor utomlands, men inte till utländska.

– Vi har gjort det i några fall de senaste åren, men det är inte många.

Under hösten kom två ansökningar från familjer i Västerviks kommun som velat ha skolpeng för att barnen ska kunna studera utomlands. Ingen av dem har beviljats. Den ena på grund av att man inte skickat in fullständiga handlingar, den andra på grund av att barnen inte skulle gå på en skola som granskas av Skolinspektionen.

– Det har varit huvudkriteriet i de reviderade riktlinjerna, att det är en svensk skola som står under inspektion av Skolinspektionen. Annars riskerar man att barnen tappar ett år. Om vi ska betala för något, så måste vi garantera att barnen får samma undervisning som hemma, säger Gunnar Jansson.

Även om Gunnar Jansson inte ser att något fel begåtts när Christin Rampeltin Molins ansökan beviljades, förstår han att det kan sticka i ögonen på folk att M-politikern får skolpeng, medan andra får avslag.

– Jag har förståelse för att det kritiseras, och kan kännas orättvist.

 
 
  • Lokalt
  • TT
  • Mest lästa

Västervik