Heléne visar stolt upp bilder från det nyrenoverade gårdshuset. Renoveringsprojektet blev mer omfattande än vad de först tänkt. Byggnaden från 20-talet var i sämre skick än vad de räknat med, och till slut blev det i det närmaste ett nybygge. Tanken var att framförallt hyra ut möblerat boende till turister sommartid.
Första sommaren gick helt enligt förväntningarna.
Så kom det en förfrågan från Ånge i Norrland. En nyanländ familj var på jakt efter bostad.
Heléne och Torbjörn blev genast positiva, inte bara för att det var en ny hyresgäst.
– Jag har länge tänkt att man skulle vilja hjälpa in en nyanländ familj i det svenska samhället. Barnen var i samma ålder som våra barn, berättar Helene.
För att allt skulle gå rätt till kontaktade de Västerviks kommun. De ville att alla papper skulle vara i ordning.
– Där var de också jättepositiva. ”Vad roligt att ni vill hjälpa till”.
Redan då säger Heléne att hon upplevde en rörig organisation där man bollades runt, och fick olika besked. Inte desto mindre skrevs kontrakt, och familjen flyttade in.
– På kommunen sade man ”Ni ska vara hyresvärdar. Inget annat!”, säger hon.
Uppgörelsen innebar att den syriska familjen stod som förstahandshyregäster, men att kommunen skulle ansvara för att hyran betalades in varje månad.
Skador i huset
Efter några veckor bjöds Heléne in i gårdshuset när den nyanlända familjen behövde hjälp med något. Direkt reagerade hon på att det luktade konstigt. Snart kunde hon och Torbjörn konstatera att det uppstått skador i gårdshuset. Antingen på grund av ovarsamhet, eller okunskap.
De berättar om en bänkskiva och skåpsluckor som svällt upp på grund av alldeles för frikostigt användande av vatten, ett köksbord som repats när man skurit utan att använda skärbräda och en dammsugare som gått sönder när man försökt suga upp vatten.
Sedan dess har de försökt hålla ögonen på sina hyresgäster och förklara för dem hur man gör.
– Fortfarande får vi ständigt säga till om saker, säger Heléne Henriksson.
Den dagen familjen flyttar ut kommer det att krävas en ny renovering innan gårdshuset kan hyras ut igen, säger de.
Inför uthyrningen pratade de både med sitt eget försäkringsbolag, och såg till att familjen skaffade sig en hemförsäkring. Skyddet verkar inte räcka.
"Inte vårt bord"
Samtidigt upplever Heléne Henriksson att kommunen tagit ett steg tillbaka.
– Där säger man bara att ”det är inte vårt bord, hyresgästen ska betala”. Men han har ju inga pengar!
Hon säger också att språkförbistringen är ett problem. Hyresgästen kan åtminstone en del engelska, men det uppstår ändå missförstånd. Hon visar upp ett av breven från försäkringsbolagen – skrivet på svenska.
– Det här är ett papper som han behöver förstå. Han måste få tolkhjälp.
Enligt henne räcker inte det stöd som kommunen erbjuder i dag till.
"Vill hjälpa"
I dag står Heléne och Torbjörn inför ett dilemma. Rent juridiskt tror de att de har på fötterna för att säga upp hyreskontraktet i förtid, men...
– Å ena sidan känner vi starkt för familjen. Vi vet vad de går igenom, och vill hjälpa dem. Å andra sidan är man orolig för gårdshuset. Vi lade ner ett jättejobb, och lånade pengar till renoveringen. Helst skulle man vilja sätta igång och renovera igen, för att få det i ordning, säger Torbjörn Skepp.
Han lägger till att det skulle ha känts tryggare om man vetat att ett försäkringsbolag eller kommunen funnits redo att rycka in. Nu känner de inte att så är fallet, utan oroar sig ständigt för att det ska hända nya saker.
Ovanligt
På Västerviks kommun säger Per Sjöstrand och Kristin Ekstrand att fall av det här slaget är ovanliga.
De problem med nyanlända som kan dyka upp skiljer sig inte mycket från de som dyker upp i vanliga hyresförhållanden, säger de.
Man utbildar nyanlända i svenskt boende:
– Det ingår som ett moment i den samhällsintroduktion på 100 timmar som alla nyanlända erbjuds. Då brukar vi försöka ta hjälp med någon med vaktmästarbakgrund som berättar hur det fungerar, säger Kristin Ekstrand.
Hon säger också att kommunen trycker mycket hårt på att familjerna ska skaffa sig en hemförsäkring. Nyanlända som behöver hjälp med att förstå pappersarbetet i det svenska samhället kan vända sig till sin handläggare.
– Har man frågor kan man både göra tidsbeställning, eller besöka kontoret under några av drop-in-tiderna. Där finns det även språkstöd, säger Kristin Ekstrand.
De säger att kommunen inte har något ansvar i det här fallet. Eftersom kontraktet är skrivet direkt mellan hyresvärd och familjen så liknar det ett vanligt hyresförhållande. Det är hyresgästen som har ansvaret för att ersätta hyresvärden om något skulle gå sönder, eller om det skulle uppstå skador som ligger utanför normalt slitage.