Det börjar bli kallt, och flera av de asylsökande som bor i stugor på Lysingsbadet har för tunna kläder. Barnen springer mellan stugorna i flip-flops, och nästan inga har några vinterjackor på sig.
– Pengarna räcker inte till både mat, pengar, mediciner och blöjor, säger en man, vars fru bär på deras nyfödda barn.
Barnet har haft feber i flera dagar, och de har sökt hjälp flera gånger. De har ringt till vårdcentralen, men gett upp efter att ha hamnat i långa telefonköer. Till slut sökte de in till akuten.
– Men ingen har hjälpt oss på akutmottagningen, säger mannen.
En annan man berättar om att hans fru haft tandvärk i en vecka utan att få hjälp. Detta trots att hon inte kunnat sova på grund av värken. När VT kommer på besök har en bekant tagit henne till vårdcentralen igen, där hon slutligen fick hjälp.
Familjen är ändå kritisk till att det tog så pass lång tid – och flera andra familjer lyfter fram liknande situationer. De efterlyser bättre stöd från ansvariga på flyktingförläggningen för att kunna få sjukvård när de behöver den.