Frank Hinzmann Dambach och Cécile Dambach driver Lofta Caffè. De är också hundägare. Men det krävdes en hel del övertalning från Franks sida för att det skulle bli en hund i familjen. Dottern, Annabelle Dambach, hjälpte till att övertala.

– Jag hade aldrig haft hund förut. Jag växte upp i en stad, och bodde i städer, innan jag kom hit, säger Cécile.

Det var mycket nackdelar med att ha hund, tyckte hon. Päls och smuts. Äcklig hundmat. Sedan var hon faktiskt lite rädd också.

Artikelbild

| På gårdsplanen. Frank Hinzmann Dambach och Cécile Dambach med de båda hundarna Finn och Bolt.

– Jag blev biten som barn, flera gånger.

Men när hon fick se en bild på Finn som valp, blev hon motvilligt intresserad. Hon gick med på att åka och titta. Resten är, som man brukar säga, historia.

I dag skrattar Cécile åt minnet av sitt stora hundmotstånd. Hundarna – de är två nu – har blivit en självklar del av vardagen. Hon skulle inte kunna tänka sig ett hundlöst liv igen. När hon reser bort utan dem, dröjer det inte länge förrän hon börjar sakna dem.

Den första hunden, Finn, har nu snart hunnit bli elva år. Det hade de inte kunnat tro för några år sedan, när han fick bölder i munnen och de var säkra på att de skulle tvingas ta bort honom. De var så inställda på att det skulle bli så, att de skaffade en ny hund.

Artikelbild

| En tupplur. Bolt passar på att ta igen sig en stund, medan det är intervju.

– Vi ville inte ha en tid utan hund, förklarar Frank.

Men Finn opererades med framgång i Valdemarsvik för tre år sedan, och har sedan dess varit frisk. Frank och Cécile tror att han kanske också blev uppiggad av den nya hunden.

Artikelbild

| Dragkamp. Bolt och Finn vill båda ha samma pinne.

– Så länge han trivs med livet, är det bra, säger Frank.

Han har själv fått typ två-diabetes, och då är det viktigt med motion, som han får nu, när han har hund. Hans fru tycker om att promenera ändå, men själv skulle han inte gå ut på det sättet utan hund.

Artikelbild

Finn och Bolt är båda blandrashundar. Finn är 75 procent labrador och 25 procent schäfer. Bolt är hälften labrador, hälften american wolfdog.

Blandras är den vanligaste hunden i Sverige, men om man tittar på de rena raserna, är labrador den vanligaste hundrasen, både i riket och kommunen, enligt Jordbruksverkets hundregister.

Artikelbild

| På trappan. Frank Hinzmann Dambach och Cécile Dambach på trappan till Lofta Caffè med de båda hundarna Finn och Bolt.

Vid nyår fanns det 159 "labbar" i Västerviks kommun. Rasen har utökat sitt försprång till tvåan, schäfer (134). Trea är golden retriever (130), följd av border collie (97), wachtelhund (90), dansksvensk gårdshund (82), jack russel terrier (81), shih tzu (71), cocker spaniel (51) och cavalier king charles spaniel (49).