Tack och adjö!

I dag gör jag min sista arbetsdag på VT och lämnar nu min anställning efter drygt 17 år.
Jo, det är faktiskt sant.

Kultur och Nöje2012-01-26 23:51
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Efter alla dessa år känns det ibland som om som om jag är ett med tidningen. Mitt jobb på VT har blivit en stor del av min identitet. Så blir det kanske när man har ett jobb som betyder mycket, och som man engagerar sig i.

Därför är det förstås med mycket blandade känslor jag närmat mig den här dagen.

Nej, jag har inget nytt jobb att gå till utan ska frilansa och undervisa. Sedan förra läsåret har jag varit tjänstledig på deltid för att arbeta som lärare på journalistutbildningen på Ädelfors folkhögskola ett par dagar i veckan. Det är ett intressant, roligt och givande uppdrag. En helt ny yrkesbana för mig.

Detta har också fått mig att inse att jag kan våga göra något nytt. Inte bara gå kvar i gamla invanda spår, även om det är tryggast.

Nu blir jag mångsysslare i stället, och kommer att ägna mig åt både undervisning och skrivande.

Kanske är det ganska vågat att lämna en trygg anställning för eget företagande vid min ålder. Om några år är jag 60, och sedan är det inte så många år kvar till pension. Fast man vet aldrig, åldersgränsen för pension kanske hinner höjas tills dess.

Arbeta kommer jag att göra länge till, och förhoppningsvis blir det lön för den mödan också. Meningsfull sysselsättning och ett arbete som förmerar, både för mig och andra, är viktigt i mitt liv. Jag har alltid arbetat, sedan första sommarjobbet när jag var 14. Att inte arbeta finns inte i min värld.

Men arbetet ska inte bara vara sysselsättning. Det ska också innebära utveckling och strävan framåt. Inte stanna i det gamla och bekväma, då blir jag rädd för att stagnera.

På VT har jag haft förmånen att få byta jobb några gånger. 17 år på samma arbetsplats är annars alldeles för länge i mitt tycke. Men vi människor är olika, vilket är bra.

Jag är glad för att jag har arbetskamrater som är av den andra sorten, de som stannar länge. För de har funnits här i min vardag under alla år på VT.

Naturligtvis kommer jag att sakna mina arbetskamrater, men också er läsare. En stor fördel med livet som lokaljournalist är kontakten med läsarna. Den betyder mycket för tillfredsställelsen i jobbet.

Så därför: Tack för mig och alla de år ni läst vad jag skrivit!