Vem är Mona Sahlin?

Mona Sahlin är en politiker som de flesta har en åsikt om. En del tänker på kontokort och en oansvarig privatekonomi. En politiker som har fått väldigt lite uträttat under sina över 30 år i rikspolitiken. Andra ser henne som en politisk stjärna som äntligen fått bli partiledare och som snart ska inta rollen som statsminister. För att få en inblick i hur hennes allierade inom socialdemokratin resonerar läste jag därför boken "I väntan på Mona Sahlin" av författaren Christer Isaksson, som har egen bakgrund i regeringskansliet. Han tecknar en bild av en politiker som i unga år blev utvald att bli en av de stora och som är bättre redo nu än någonsin att leda socialdemokratin. Egenskaper som engagerande, oppositionell och strategisk går som en röd tråd genom hela boken. Sahlins förmåga att tala så att budskap går hem i stugorna sägs vara hennes största styrka även om den bilden inte är entydig.På några områden ger Isaksson uttryck för oro och kritik. Det gäller hennes oförmåga att förstå varför det var fel att låna pengar från staten för privata inköp och att räkningar ska betalas i tid. Inför partiledarvalet hade därför den socialdemokratiska valberedningen in i det sista samtal med Sahlin för att försäkra sig om att hon nu förstått att det var fel och ett stöd har nu byggts upp kring henne för att undvika framtida problem. Oron hänger dock kvar hos delar av rörelsen som vid upprepade tillfällen tvingats förlåta skandaler som få andra politiker lyckats överleva. Vidare framkommer att Sahlin har en historia av att rekrytera en svag omgivning. Att hon behöver personer med både stark integritet och kunskap i specifika områden för att komplettera henne. Mot den bakgrunden känns de viktigaste personförändringar under Sahlins ledarskap tveksamma. Finansministerkandidaten och den ekonomiskt kunniga Pär Nuder har ersatts av en skällande Tomas Östros. Partisekreteraren och sluggern Marita Ulvskog har ersatts av en nervös Ibrahim Baylan. Både Östros och Baylan är säkert lojala med Sahlin men någon politisk styrka och briljans är det inte tala om. För egen del har jag bara träffat Sahlin vid ett fåtal tillfällen. Hon verkar vara en trevlig person och modig politiker. Jag har respekt för att hon genom åren tagit impopulära ställningstaganden för att till exempel påvisa homosexuellas utsatthet eller invandrares utanförskap. Det har varit viktigt för hennes parti och för värderingsskiften i allmänhet. Mindre imponerad är jag av hennes ekonomiska politik. Sahlin har nämligen effektiv städat ut allt ekonomiskt ansvarstagande som Göran Persson en gång stod för. Hennes grundläggande affärsidé är att erbjuda en överbudspolitik på alla områden. Vad än regeringen satsar så kan Socialdemokraterna göra mer. Det gäller inte bara ökade bidrag eller anslag utan också skattesänkningar. På längre sikt är Sahlins ekonomiska recept dock en återvändsgränd. Sverige har en åldrande befolkning och det kräver en långsiktigt ansvarsfull ekonomisk politik, annars kommer dramatiska skattehöjningar eller orimliga nedskärningar av vård och omsorg som ett brev på posten. Sverige är i dag praktiskt taget det enda OECD-land som bedöms ha uthålliga offentliga finanser med hänsyn tagen till den åldrande befolkningen. Det är en fördel som jag inte vill spela bort genom att se Sahlin bli statsminister. Fast det är en analys som ni inte finner Isakssons bok utan hos allt fler väljare som inte vill ha en statsminister som slarvar med statsfinanserna.

Vem är Mona Sahlin?

Alla har en åsikt om Mona Sahlin, men vad är det för politik hon står för egentligen och hur har hon förändrat socialdemokraterna? Riksdagsledamoten Tomas Tobé (M) granskar S-toppen.