Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min fritid åt, på flera olika sätt. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Han var maskinist på ångaren Gamleby

Det här är besättningen på ångbåten Gamleby som trafikerade linjen Västervik-Stockholm 1892-1945. Bilden som jag länkar till finns på Gamleby Hembygdsförenings hemsida (som är en verklig skatt!) och där finns mycket mer att läsa om den gamla ångbåtstrafiken i Tjust.

En av sjömännen ombord på ångbåten Gamleby är maskinisten Knut Folke Nyman. Det är han som sitter längt till vänster bredvid de två kokerskorna som vi inte har något namn på.

Knut Folke Nyman föddes den 16 juli 1888 och hans föräldrar var skomakaren Carl Johan Nyman och hustrun Clara Lundgren. Familjen bodde i Södra kvarteret nr 6 i Västervik. Knut hade sju syskon, några av dem var halvsyskon. Hans far dog när Knut var åtta år gammal.

1906 gick han till sjöss. Han skrevs in i Västerviks sjömnshus den 16 juni som nummer 2809 och var då alltså 17 år. Kanske arbetade han redan från början på ångbåtar och gillade det. 1914 tog han maskinistexamen och 1922 förstemaskinistexamen vid navigationsskolan i Härnösand. Då hade han arbetat som förstemaskinist på ångaren Gamleby i minst fem år, kanske längre. På Gamleby måste han ha trivts för där stannade han kvar, åtminstone till 1941 då han var 53 år. Kanske var han kvar där även senare. 1917 var hans lön 175 kronor i månaden, på 1930-talet var den uppe i 370 kronor.


Gamleby
Ångbåten Gamleby fotograferad som nybyggd 1892 i Stockholm. Foto från Sjöhistoriska Museet, fotograf: Erik Holmberg.

Gamleby
Gamleby 1927. Fotot från Sjöhistoriska Museet.

Knut Nyman levde till 1971. 1918 gifte han sig med Sigrid Matilda Amalia Lund från Västervik.

Att kokerskorna är namnlösa är inte så konstigt, om man utgått från uppgifter i sjömanshusarkiven. Många kvinnor arbetade ombord på fartyg i handelsflottan men först 1934 började man registrera och mönstra kvinnor. Innan dess var de ganska anonyma i arkivhandlingarna.

På lördag 18 mars är det Släktforskningens Dag i Sverige. I Tjust släktforskarförening har vi öppet i forskarsalen på stadsbiblioteket i Västervik. Årets tema är "sjömän" och vill du veta hur man hittar uppgifter om sjömän i släkten så kan jag visa dig det då. Till sommaren kommer också en handbok för släktforskare om hur man släktforskar om sjömän, som jag skriver nu.

Huvudsakligen kommer uppgifterna om Knut Nyman från Riksarkivets databas över sjömän, tillgänglig via Digitala forskarsalen/Svar. Själv känner jag inte alls till Knut Nyman och hans familj, han är bara ett exempel för att visa vad man kan hitta i arkiven.

Läs om skilsmässor

Om du inte redan känner till det kan jag tipsa dig om att domkapitlets protokoll från Linköping är digitaliserade och finns tillgängliga på Riksarkivets hemsida. Sök på "Linköpings stift domkapitel" i Nationella Arkivdatabasen (NAD) och välj enbart digitaliserat material så hittar du det. Abonnemang krävs för att se bilderna.

Socknarna i Tjust ingår i Linköpings stift. I det digitaliserade arkivet finns protokoll från år 1600 till år 1860.  

I domkapitlet behandlades och beslutades om en mängd olika ärenden. För släktforskare är det kanske främst beslut om skilsmässor som är intressanta. Det var då en kyrklig fråga och så kallat skiljobrev krävdes från domkapitlet innan en skilsmässa kunde bli verklighet. Även skrivelser om oenighet mellan makar kan förekomma och klagoskrifter från församlingsbor som inte är nöjda med sin kyrkoherdes beslut. Annat handlar om tillsättningar av tjänster och allt möjligt som rör församlingarnas och stiftens verksamhet.


28 maj 1859, paragrafen börjar på en sida och fortsätter på nästa: "Uppå gjord ansökning beslöts att skiljobrev skulle under denna dag utfärdas för fästehjonen skräddaren Nils August Solberg och Carolina Sandström från Hjorted, emellan vilka hävd under äktenskapslöfte förevarit." Vid den här tiden var trolovning lika juridiskt bindande som vigsel och ville ett par upphäva sin trolovning fick de be domkapitlet om lov. Förmodligen har det vid ett tidigare sammanträde behandlats varför de vill separera men att domkapitlet då gett dem betänketid. Källa: Riksarkivet, Domkapitlets i Linköping t.o.m. 1989-06-30 arkiv, Protokoll, SE/VALA/00506/A I a/103 (1859-1860), bildid: C0074273_00029.


Det äldsta bevarade protokollet är från april år 1600. Här verkar det handla om en Peder Nilsson i Söderby. Källa: Riksarkivet, Domkapitlets i Linköping t.o.m. 1989-06-30 arkiv, Protokoll, SE/VALA/00506/A I a/1 (1600-1632), bildid: C0074171_00027.

De bodde på Rågö, del 2

Rågö
Bild: Ingrid Johansson-Hjortvid, 2015.

Efter förra veckans djupdykning i Rågös befolkning på 1600- och 1700-talet har jag inte riktigt kunna släppa tankarna på ön. Hur det var med Anders Persson har jag ännu inte forskat vidare om, däremot lite om mer sentida öbor.

De sista bofasta var familjerna Jansson och Wilhelmsson. De flyttade från Rågö någon gång mellan 1950 och 1960, troligen runt 1960 enligt folkräkningen det året. Deras boningshus står kvar och är idag gästboende. På Rågös hemsida finns bilder på husen.

Familjen Wilhelmsson bodde på Rågö i fyra generationer. Först på plats var Wilhelm Andersson som flyttade hit 1887. Då var han ogift men gifte sig året därpå med Anna Karolina Wiström som bodde med sina föräldrar och syskon på Horsö. 1889 föddes deras son Gusten på Rågö.

husförhörslängd
Från husförhörslängden. Bildkälla: Arkiv Digital, Loftahammar (H) AI:16 (1881-1890) Bild 241 / sid 230.

Anna Karolina var född 1868 på Vinökalv. Wilhelm var 19 år äldre, född 1849 i Vida i Lofta socken. När han kom till Rågö var han alltså 38 år och hade redan levt en stor del av sitt liv. 20 år gammal begav han sig ut i världen och första destinationen var Tyskland där han stannade i nio år. På den tiden var det inte ovanligt att svenska ungdomar begav sig till Tyskland som gästarbetare. Sedan var han till sjöss några år och de sista sex åren före inflyttningen på Rågö var han i Amerika, har prästen antecknat. En äventyrlig man, verkar det som. Vad som fick honom att komma hem igen kan en ju fundera på.

Den 2 december 1887 anmälde han sig hos prästen i Loftahammar som inflyttad på Rågö. Den 26 januari 1888 tog Wilhelm och Anna ut lysning. Den 24 mars 1888 stod bröllopet. Hade han kanske varit hemma på besök från Amerika och de hade lärt känna varandra? Eftersom Wilhelm kom från Amerika och prästen inte visste om Wilhelm var gift redan fick två betrodda församlingsbor intyga att han var ledig till äktenskap.

När de gifte sig var Wilhelm hemmansägare, han ägde alltså då sin gård på Rågö, på 1/8 mantal. Gården köpte han av Anders Wiktor Jansson som flyttade till Askerum med sin familj. Kanske hade Wilhelm någon anknytning till Rågö i tidigare generationer. På Rågö bodde då ytterligare tre familjer.

1892 föddes Wilhelms och Annas dotter Astrid Amalia och 1898 sonen Karl Oskar. Några fler barn verkar de inte ha fått. Wilhelm dog 1912. Hustrun Anna Karolina ärvde halva gården och de båda myndiga barnen Gusten och Astrid ärvde var sin fjärdedel. 1915 gifte Anna om sig med sjömannen Oskar Alfred Johansson från Lofta och han blev därmed delägare i gården. Han var född 1865 och alltså 50 år då.

1916 gifte Gusten sig med Judit Andersson, född 1895 i Loftahammar. Det verkar som om Gusten blev brukare av gården då, om jag tolkar prästens anteckningar i församlingsboken rätt. Innan dess arbetade han som fiskare. 1918 föddes deras dotter Elny.

Gustens bror Karl Oskar dog 1916, av vatten i lungsäcken. Systern Astrid flyttade hemifrån 1918 då hon gifte sig. Annas nye make dog redan 1922. Anna bodde kvar på Rågö fram till sin död 1947.

Gustens och Judits dotter Elny gifte sig 1943 med Gunnar Roland Jonsson från Lofta och de fick en dotter 1946. Familjen bodde kvar på Rågö till någon gång på 50-talet och flyttade då till Östergötland. Elnys dotter var alltså fjärde generationen på Rågö i den här släkten.

Gusten dog 1968, och hade då adress Parkhyddan, Loftahammar. Judit levde till 1990, hon bodde då i Raspestad i Linköping.

Gustens syster Astrid gifte sig 1918 med Henrik Jansson, född 1893 i Löksundet i Loftahammar. 1926 bodde de på Södra Malmön, de hade fått döttrarna Asta och Eva och Henrik arbetade som skeppare. Det året flyttade de till Rågö, så Astrid flyttade hem igen. 1933 lämnade den förre arrendatorfamiljen Halling ön och då blev Henrik och Astrid arrendatorer av Annas andra gård. Om Astrid då också var ägare av gården framgår inte av församlingsboken. 1960 lämnade de ön och flyttade till adressen Rosavilla i Loftahammar. Astrid levde till 1975 och Henrik till 1988.

På Rågö bodde också Folke Sunesson, som var dräng hos Gusten. Han flyttade från ön 1946 då han gifte sig. Det fanns även fosterbarn i de två familjerna.

Jag har valt att inte namnge personer som är födda så pass långt in på 1900-talet att de kanske fortfarande lever. Är det någon av er läsare som är någon av dessa så hör gärna av dig, det vore roligt.

Alla uppgifter här kommer från offentliga arkiv, från Loftahammars kyrkoarkiv och från de två folkräkningarna 1950 och 1960.

laga skiftet 1870
Skifteskarta från 1870. Husen är inritade som rektanglar på den vänstra delen av kartan, där byn ligger. Karta från Lantmäteriets historiska kartor.

De bodde på Rågö


RågödagenBild ovan: Viktor Merell, VT:s redaktion.

I söndags arrangerades Rågödagen då många passade på att besöka ön Rågö söder om Loftahammar. Sedan ett antal år tillbaka är ön besöksmål med servering och möjlighet till övernattning. Rågö med öarna Horsö och Kalvö är naturreservat, se karta.

Det som jag så klart har funderat på är de som bodde på Rågö. Vilka de första bofasta var är det nog ingen som vet men de äldsta som nämns i kyrkböckerna vet vi något lite om i alla fall.

Loftahammars äldsta ministerialbok startar 1684. Det är boken över döpta, vigda och begravda i socknen. Redan det allra första året, 1684, finns en notering från Rågö. Som tredje barn det året föddes en gosse på Rågö, vars far hette Johan och kanske Brynjesson, fast efternamnet är lite svårtolkat. Vilket namn barnet fick eller vad modern hette får vi inte veta. Två år senare föds en pojke till på Rågö, son till Mårten Andersson. Så vid denna tid bör det alltså ha bott minst två familjer på Rågö, kanske fler.


Loftahammar c:1
Ministerialboken med födelsenotisen om gossen på Rågö som nr 3 1684. Du ser ordet Rågöö längst till höger, som prästen först glömt skriva in och lagt till efteråt. Vilken tur att han gjorde det. Bildkälla: Arkiv Digital, Loftahammar (H) C:1 (1684-1720) Bild 107 / sid 203.

Den äldsta kända kartan över Rågö är också från ungefär denna tid, från 1696. Den visar att byn låg vid samma plats då som den gör idag och troligen har gjort hela tiden sedan dess. Husen som är utritade på kartan är förmodligen de som de här två små pojkarna och deras föräldrar och syskon bodde i. Tittar vi noga ser det ut som ett boningshus och en ladugård. Så kan det mycket väl ha varit, för vid den här tiden var det inte ovanligt att flera familjer bodde i samma hus och gemensamt brukade en gård. Husen på kartan kan också vara mer som symboler för en ansamling hus. Det fanns säkert fler hus i byn, både fähus, lada, linbastu, visthusbod, bykstuga och kanske också en smedja, med flera hus.

karta 1696
Kartan från 1696, från Lantmäteriets historiska kartor. Husen syns lite svagt, de ligger till vänster på kartan.

Den första husförhörslängden för Loftahammars socken är från 1780. I den kan vi se att Rågö bestod av 3/4 mantal och då fanns det fyra familjer, drängar och pigor och  några inhysehjon. Totalt 21 personer i byn.

husförhörslängd 1780
Den äldsta husförhörslängden. T vå personer till finns på Rågö men är skrivna på nästa sida. Bildkälla: Arkiv Digital, Loftahammar (H) AI:1 (1779-1787) Bild 49 / sid 81.

Alla familjerna då bestod av ganska unga par med småbarn. Förmodligen är det fäder och mödrar till dessa som bor som inhyse för de är i den äldre generationen. Vi får inte veta så mycket om dem, bara namn och ålder.

Rågös invånare 1780:
Familj 1:
Samuel Andersson 64 år, mågen Per Olsson 36 år, dennes hustru Stina Samuelsdotter 32 år, deras dotter Anna 3 år, drängen Jon Svensson 18 år, flickan eller lillpigan Anna Nilsdotter 13 år.
Familj 2:
Sven Persson 32 år, hustrun Anna Andersdotter 36 år, Per Berndsson 14 år (dräng eller fosterbarn), Maja Israelsdotter 15 år (troligen piga).
Familj 3:
Olov Sunesson 30 år, hustrun Ingeborg Jonsdotter 25 år, Bengt Sunesson 22 (troligen bror till Olov), Cajsa Olsdotter 13 år (troligen lillpiga).
Inhyse hos familj 3:
Carin Larsdotter 64 år.
Familj 4:
Jacob Persson 26 år, hustrun Karin Johansdotter 26 år, sonen Per 1 år, Mattis Persson 36 år, Britta Jacobsdotter 16 år.
Inhyse hos familj 4:
Per Jonsson 55 år, änkan Anna Jönsdotter 64 år.

Utan att veta gissar jag att Sven, Jacob och Mattis Persson var bröder och att Per Jonsson var far till dem, även om han verkar vara väl ung för det. Men åldern blev ibland fel när prästen noterade i böckerna. Fast han kan ju ha blivit far 20 år gammal. Att han var inhyse innebär att han lämnat över gården till nästa generation. Om det nu var han som var bonde här tidigare.
I så fall bör Carin Larsdotter, inhyse i familj 3, ha varit mor till Ingeborg Jonsdotter.
Eftersom Anna Jönsdotter var änka och bodde i familj 4 var hon troligen mor till Karin Johansdotter.

1791 genomfördes storskiftet på Rågö. Hos Lantmäteriet finns en karta från denna tid. Till kartan finns ett protokoll och det är undertecknat den 12 augusti 1783. De som undertecknat är Olof Sunesson (familj 3), Sven Persson (familj 2), Bengt Sunesson (familj 3), Anders Persson och Jacob Persson (familj 4). Inget namn från familj 1 finns med men däremot en Anders Persson, som inte finns i husförhörslängden. Hur hänger det ihop? Kan det vara så att han är far till Samuel Andersson och delägare men bor någon annanstans, kanske hos ett annat barn? I så fall bör han ju vara runt 85 år eller mer. Inte otänkbart men kanske inte troligt. Det finns en Anders Persson på Hultö, kanske äger han en del i Rågö. Frågan är om det går att lura ut. Vi får se.

underskrifter
Underskrifterna i storskiftesprotokollet. Bildkälla: Lantmäteriets historiska kartor.

karta 1791
Kartan från storskiftet 1791, från Lantmäteriets historiska kartor.

1944

almanacka

På en loppis hittade jag här om dagen den här gamla almanackan från 1944. Den är utgiven av Norra Kalmar läns Lantmäns Centralförening, som ingick i Svenska Lantmännens Riksförbund. Lsä mer om Lantmännens historia.

Det som är roligt med en sådan här almanacka är förstås de lokala annonserna, som visar företag som fanns då. Almanackor gavs ut av många företag och organisationer, med gemensamt kalenderinnehåll men varierat med lokala annonser före och efter själva kalendern. I kalendern får vi bland annat veta när det hölls marknader på olika håll i Sverige detta år, att portot för brev var 10 öre, och att det fanns 590 987 hästar i Sverige (1942). Några spår av det pågående kriget hittar jag inte.

En längre artikel handlar om befolkningsstatistik och befolkningsprognoser. Då befarades en minskning av befolkningen eftersom en minskning av nyfödda hade skett under mellankrigstiden. Men när det skrevs var ännu inte de många 40-talisterna födda, så denna prognos kom på skam. Artikeln är skriven av professor Nils von Hofsten. Han var rektor vid Uppsala universitet och dessutom rasbiolog och styrelseledamot i Statens institut för rasbiologi och drev frågan om tvångssterilisering, ett mörkt kapitel i vår samtidshistoria. Samtidigt var han en stark antinazist läser jag på Wikipedia.

almanacka
Almanackan måste ha tillhört en bonde, det tyder i alla fall en del spridda anteckningar om födda grisar och kalvar på.

almanacka
Säkert finns det Västerviksbor som minns Mjölkbaren på Bredgatan 8. Jag gör det inte, jag tror att den var borta långt innan jag flyttade till Västervik 1981. Knut Sjögrens annonserade om försäkringar.

almanacka
På 40-talet fanns det uppenbarligen bankkontor på många ställen i bygden.

almanacka
Elfirman G. Söderström i Västervik levererade elektriska maskiner av alla de slag. Det fanns en cementvarufabrik i Loftahammar och Knut Sjögrens hade en annons till om sin verksamhet.

Artisternas släkt

Nu är det visfestivalsvecka och många artister ska stå på scenen i slottsruinen i Västervik. För en släktforskare är det kanske mest intressant vilken släkt en artist har.  

Festivalen inleds på torsdag kväll med bland andra Eva Dahlgren. Hon är född 1960 i Umeå, där även hennes far är född. Hennes farmor hette Karin Ragnhild Dahlgren (1903-1987) och var också från Umeå. Eva Dahlgrens mor kommer från Malmberget men hennes mormor Vera Amalia Kallin (1915-1997) föddes i Norsjö i Västerbotten. Det som är mer intressant är nog att Eva Dahlgren, enligt en annan släktforskare, tillhör den välkända så kallade "Författarsläkten i norr" med massor av kända namn. Inte bara författarna P-O Enqvist, Kurt och Anita Salomonsson,Torgny Lindgren och Stieg Larsson utan också Henning Sjöström, Roger Pontare, Margot Wallström med flera. De är alla ättlingar till Nicodemus Håkansson (troligen född 1592 och död 1668) och Margareta Persdotter från Burträsks socken. Om detta berättar släktforskaren Jan Fredman på sin hemsida.


Finn Zetterholms släkt kan du läsa om längre ner. Eva Dahlgren kommer från Norrbotten och Västerbotten. Bilder från Wikipedia. Foto på Finn Zetterholm: Carl Bengtsson. Foto på Eva Dahlgren: Bengt Nyman.

Att Jack Vreeswijks far är trubaduren Cornelis Vreeswijk, född i Holland, det vet ni förstås. Jack uppträder med Cajsa-Stina Åkerström, dotter till den store Fred Åkerström (1937-1985). Han döptes till Bo Gunnar som nyfödd men tog sedan även namnet Fred. Han föddes i Stockholm och hans far kom därifrån. Fred Åkerströms mor kom från Växjö men längre tillbaka har hennes släkt sina rötter i Högsby där hans mormors far Albert Teodor Strömbäck och mormors farfar Karl Strömbäck var skomakare vid mitten av 1800-talet. Fred Åkerströms morfars far Anders Holmberg, född 1836 i Normlösa, och morfars farfar med samma namn var båda livgrenadjärer.


Trubaduererna Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström och Gösta "Skepparn" Cervin 1965. Bild från Wikipedia.

På fredag uppträder Finn Zetterholm, som gästat Västervik många gånger. Hans släkt är känd, åtminstone hans föräldrar och hans morbror. Hans far är författaren Tore Zetterholm, hans mor är journalisten Gertrud Zetterholm (som vad jag minns skrev i Femina på 60-talet). Hon är storasyster till historikern Hans Villius. Deras föräldrar var tandläkaren Johan Emil Andersson och Anna Sofie Madelung, födda 1889 och 1885. Familjen bodde i centrala Kalmar på 1920-talet, i hörnet av Storgatan och Larmgatan. Tandläkare Andersson var född i Villstad församling i Jönköpings län och det måste vara därifrån han senare tog namnet Villius. Att ta efternamn från sin hemsocken var mycket vanligt förr. Anna Sofie Madelung var född i Ronneby där hennes far Henrik Wilhelm Madelung var trädgårdsmästare på Ronneby Brunn och hans verk kan fortfarande ses i brunnsparken. Han föddes i Danmark 1852 och hennes mor Anna Matilda Ljungberg kom från Nättraby i Blekinge. Anna Sofie hade minst tio syskon men tragiskt nog dog fem av dem i unga år, bland andra hennes storasyster Anna Sofie, född i december 1884 och död tre veckor gammal. När Anna Sofie sedan föddes ett år senare fick hon sin döda systers namn.

En annan av de inledande artisterna är John Holm som jag minns från 70-talet men inte hört på senare år. Han är född i Stockholm 1948. Det är inte så konstigt att han är musiker för han har påbrå sedan långt tillbaka. Hans farfars far Johan Erik Holm var militärmusiker från Stora Tuna socken, född den 6 september 1815. När farfadern Carl Alfred föddes 1861 hade Johan Erik Holm lämnat armélivet. I husförhörslängden 1860-1869 står det också att Johan Erik Holm dömts till böter för stöld 1856. Det betyder att det var en ringa stöld för vid den här tiden såg man mycket allvarligt på egendomsbrott och småstölder av lite mat eller kläder kunde innebära en ansenlig tid i fängelse. Familjen bodde i Norra Romme i Stora Tuna socken och Carl Alfreds mor hette Anna Lisa Lövenmark, född 1824. Hon var sin makes andra hustru, den första hade dött 1853. John Holms farfar hade minst sju syskon, kanske fler. Även farfar Holm hade en musikalisk ådra, han började sitt arbetsliv som trumslagare men blev sedan plåtslagare. Kanske har John Holm musikaliskt påbrå även från sina andra släktgrenar.

John Holm på Youtube:


Så här kan en ju hålla på som släktforskarnörd. Men längre tillbaka än så ska jag inte gå nu, då tröttnar ni. Säkert finns det mycket intressant att leta vidare om, till exempel vad det blev av John Holms mormors far Nils Johan Salomonsson som emigrerade till Amerika 1883.

Uppgifterna här kommer främst från kyrkoarkiven men också från sökningar i databasen Rotemansarkivet och från andra släktforskare på Anbytarforum.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker, men hoppar även in på VT då och då. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Politikerbloggar