Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min fritid åt, på flera olika sätt. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Graven har fått en minnessten

Röde Frans grav var länge omärkt men nu har den fått en rejäl och fin minnessten. En minnesceremoni hölls igår, påskdagen den 16 april, vid graven på Nya kyrkogården i Västervik. Arrangör var Västerviks Socialistförening vars ordförande Johannes Regell höll tal. Det gjorde även författaren Ingemar Sjöö, som skrivit om hungerupproret 1917.

Röde Frans grav
På minnesstenen kan vi läsa om Frans Johan Gustafsson och hungerupproret 1917.

Röde Frans grav
Frans Gustafssons barnbarnsbarn Zandra Lindström till höger vid graven.

Röde Frans grav
Från minnesceremonin på påskdagen, Johannes Regell håller tal.

Röde Frans grav
Äldre bild på Frans Gustafssons grav. Fotot från Zandra Lindström.

Vid minnesstunden träffade jag Zandra Lindström och hennes familj. Hon och hennes två syskon är barnbarnsbarn till Röde Frans, Frans Johan Gustafsson, och hans hustru Ellen Stam. Tidigare har jag intervjuat Zandra men vi hade inte träffats, så det var roligt att ses.

Från början fanns det förstås en gravsten på Frans Gustafssons grav, men gravrätten har gått ut för länge sedan och stenen därför tagits bort. Den nya stenen är inte en gravsten utan en minnessten, med information om vem han var och hans betydelse i vår historia.

1917 var det ett helt annat politiskt läge i Sverige än det är idag. Först 1918 beslutades om allmän och lika rösträtt men det dröjde till 1921 innan det började tillämpas. Tidigare fick män rösta i förhållande till inkomst, kvinnor inte alls. Kvinnor var fortfarande inte myndiga om de var gifta, då var de underställda mannens förmyndarskap. Detta ändrades också 1921.

Frans Gustafsson var socialist och syndikalist, en viktig agitatör inom arbetarrörelsen och flitig medverkande i Syndikalisternas tidning. Syndikalisterna hade som fackförbund en stark ställning i Västervik vid denna tid. Efter hans död 1918 skrevs en nekrolog i tidningen Syndikalisten, bland annat kan vi läsa om Röde Frans att det "var en stridens, kampens och det rastlösa iverns liv som slöt sin bana".

Idag spelar arbetarrörelsen inte lika stor roll, trots stora klyftor i samhället, och dess historia är inte lika ihågkommen nu som den var för någon generation sedan. För dagens unga tror jag att kunskapen om arbetarrörelsens betydelse och det den uppnådde inte längre är så stor. Men i år får 1917 års historia mycket uppmärksamhet, vilket den verkligen förtjänar.

Min senaste artikel i VT om hungerupproret.

Mina tidigare blogginlägg om Röde Frans och hungerupproret i Västervik 1917:
Om hungerupproret.
Om Röde Frans och varifrån han kom.
Om arbetarkommittén.

Ola Larsmo om hungerupproret 1917 (i DN).
Om potatiskravaller i Stockholm (i DN) Läs mer om detta.

Om 1917 års historia hos Stockholms stadsarkiv.

 

Glad midsommar!

För bara ett par dagar sedan hade vi årets längsta dag och kortaste natt. Det kändes som att det aldrig blev riktigt mörkt då, även mitt i natten. Nu går vi redan mot mörkare tider. Men både midsommarhelgen och sommaren är lång, och mycket återstår ännu.

Den 21 juni (i onsdags) inträffade sommarsolståndet med den längsta dagen. Jag har länge trott att det var den dagen som var den "riktiga" midsommar, den dag som man firade midsommar förr i tiden. Men det läser jag nu att det var alltid den 24 juni, som anses vara Johannes Döpares födelsedag. Numera är midsommarafton alltid en fredag, så datum varierar.

Midsommarfirandet var nog viktigare förr, när våra förfäder inte hade sommarsemester. Midsommar blev väl i alla fall oftast en extra dag ledigt på sommaren. De flesta var ju bönder och torpare och då är sommaren en bråd tid.

Själv ska jag försöka ta mig lite ledigt och inte ens släktforska. Vi får se hur det går. Är man nörd så är man...

Nu önskar jag er alla en riktigt fin och glad midsommar!

midsommar
Är det midsommar ska man ha lövad midsommarstång, även om det är beredskapstid. Bilden är tagen någonstans i Sverige midsommaren 1940. Fotograf är Ferdinand Strömberg. Bild från Miliseum (militärhistorikt museum i Skillingaryd).

midsommar
Sedan ska stången resas, och det ser ju ut att gå bra. Bild från 1962, fotograf är Aina Palmér och bilden ingår i Sjöhistoriska Museets samlingar.

 

midsommar
Så är midsommarstången på plats och dansen kan börja. Så gick det till i Grebbestad någon gång i början av förra seklet. Fotograf är Thure Nihlén. Bilden finns i Bohusläns Museums samlingar.

Alla bilderna är från Digitaltmuseum. Tyvärr hittade jag ingen bild med midsommarfirande i Västervik, men traditionerna är ju ganska lika över hela landet.

 

Klar med boken

Västerviks hamn
Västerviks hamn 1935. Fotograf okänd, vykort från Erik Hultgrens förlag.

Snart kommer handboken om hur man släktforskar om sjöfolk. I augusti, lagom till Släktforskardagarna i Halmstad, ges den ut. För några dagar sedan skickade jag de slutliga filerna till tryckeriet.

Boken har jag jobbat med sedan i höstas och den kommer att i detalj guida dig genom arkiven, du som har sjömän i släkten. Mest handlar det om sjömanshusarkiven och sjömännen som arbetade i den svenska handelsflottan. Dessutom får du information om lotsar och fyrvaktare, och en hel del annat smått och gott som har med sjöfolksforskning att göra.

Sjöfolk är en väldokumenterad yrkesgrupp så väldigt mycket information finns att hämta i arkiven. I boken har jag flera belysande exempel, som ger konkret vägledning.

En orsak till att just jag skrivit denna bok är att jag själv arbetat till sjöss, och erfarenhet och kunskap från den tiden har jag så klart tagit nytta av nu i skrivandet. Jag har också producerat boken, dvs gjort layout och tagit fram bilder. Ett väldigt roligt och givande arbete, och jag hoppas att boken kommer att vara till nytta för många släktforskare. Boken ges ut av Sveriges Släktforskarförbund och blir handbok nr 16 i förbundets handboksserie.

edsbevis
Förr i tiden fick en sjöman svära att vara kungen huld och trogen. Detta s k edsbevis från 1870 gäller för sjömannen Johan Oskar Andersson från Väderskär och finns i Arkiv Digitals digitaliserade handlingar från Västerviks sjömanshus.

Thjelvar
Ångbåten Thjelvar trafikerade Gotland och Västervik 1876-1888. Om du har en sjöman i din släkt som arbetade ombord bör det gå att hitta uppgifter om honom i sjömanshusarkiven. Bild från Sjöhistoriska Museet.

Storkläppen
Fyren och fyrvaktarbostaden på Storkläppen utanför Loftahammar. Både fyrvaktare och lotsar tas upp i boken. Bild från www.fyr.org som drivs av Svenska Fyrsällskapet, bild: Leif Elfsby.

Nya Zeeländare vill ha kontakt med släkten

I helgen har jag blivit kontaktad av Yvette Watson från Nya Zeeland. Hon befinner sig just nu i Västervik och hoppas hitta släktingar här. Hon är barnbarns barnbarn till sjökaptenen Johan Hjort som lämnade Västervik med sin familj 1861.

Är du släkt med henne, till exempel efter någon av Johan Hjorts syskon, så kontakta Yvette på e-post yvetteglenise.yw@gmail.com eller ring hotellet i Västervik där hon och partnern Denny Ried bor, på telefon 0490-12970. På lördag morgon åker de vidare.

Yvette Watson och Denny Reid
Yvette Watson och Denny Reid som nu befinner sig i Västervik på jakt efter nutida släktingar.

Johan Hjort och Harriet Bird
Johan Hjort med hustrun Harriet Bird på äldre dar i Nya Zeeland.

Johan August Hjort föddes 1819 i Västervik, son till skepparen Anders Hjort och hans hustru Johanna Elisabeth Grip. Anders Hjort var född 1794 i Västrum och Johanna Elisabeth Grip 1793 i Blackstad. Anders Hjort hamnade i fängelse 1853 och då skilde sig hustrun från honom på grund av hans vanfrejd. Paret hade sju barn: Christina Lovisa född 1817, Johan August född 1819, Josefina Johanna Euphrosyne född 1823, Oscar Leonard född 1826, Albert Edvard född 1828, Amalia Wilhelmina Paulina född 1833 och till slut Andrietta Augusta Leontina född 1835.

Både Anders Hjort och hans söner Johan August och Albert Edvard var borgare i Västervik. Johan kom till England under sina sjöresor, träffade Harriet Bird där och gifte sig med henne 1853. Efter en tid som bosatta i Västervik flyttade de till London 1861 och sedan vidare till Nya Zeeland 1863. De fick flera barn varav tre föddes i Västervik.

Johans bror Albert Edvard stannade kvar i Västervik och blev handlare och bankkamrer. Han levde till 1906. 1868 gifte han sig med Anna Lucia Maria Blom från Gamleby. De fick fyra barn: Artur Edvard född 1873, Carl Henrik Theodor född 1875 och död samma år, Alfhild Sigrid Maria född 1876 och död 1877, samt Carl Adolf född 1878.

Av Johans systrar fanns det så vitt man vet inga efterlevande. Har du någon av personerna  här i ditt släktträd är du alltså släkt med Yvette Watson från Nya Zeeland och då vill hon gärna träffa dig.

Huset
Här på Rådhusgatan 22 i Västervik bodde Johan Hjort och Harriet Bird med sina barn innan de emigrerade.

En lättläst handstil

Ibland kan det vara riktigt svårt att läsa vad prästerna skrev i kyrkböckerna förr i tiden och många släktforskare har gått bet på både gamla släktingars namn och var de bott. Då kan det vara svårt att komma vidare i sin forskning.

Men motsatsen finns också, som tur är.

Ett av de bästa exemplen på vacker handstil är faktiskt Västrums kyrkböcker kring förra sekelskiftet. Den som skrev då har en så prydlig och vacker handstil att det är en fröjd för ögat. Den här vackra handstilen finns i kyrkböckerna under den tid då August Werner var kyrkoherde. Han kom till Västrum 1889 från Gladhammar och dog här 1922, när han var 76 år. Han verkar ha varit verksam som kyrkoherde hela tiden för först efter hans död kommer en efterträdare. Om det är August Werner själv som hållit i pennan vet jag förstås inte. Kanske har hans hustru varit den som fört böckerna. Hon hette Bertha Selma Hanna Christina Wallin.

Västrum
Så här vacker handstil är det inte alla präster som har. Bild från Västrums församlingsbok under kyrkoherde Werners tid. Bildkälla: Arkiv Digital, Västrum (H) AIIa:1 (1896-1900) Bild 470 / sid 37.


Om kyrkoherde Werner. Från boken ”Prästerskapet i Linköpings stift” av Albin Hildebrand, digitaliserad av Projekt Runeberg.

Tore Holms varv

Nu är seglingssäsongen igång och förmodligen har ni redan sjösatt, ni som har egen båt. Själv sitter jag inne i försommarvärmen för att färdigställa en kommande bok om hur man släktforskar om sjömän. I arbetet med den har jag letat bilder i arkiven och hittat många bland museernas bilder. Många museer har digitaliserat sina fotosamlingar och de finns tillgängliga på nätet i databasen Digitalt Museum. Jag vill verkligen uppmana er att titta där om ni är intresserade av historiska fotografier.

I databasen har jag hittat mängder med bilder från Tore Holms varv i Gamleby och bjuder på en liten odyssé av dessa. Flera känner ni nog igen, de har bl a använts i artiklar i Västerviks-Tidningen under årens lopp.

Tore Holms varv
Båten Fridolin byggdes 1930 på Tore Holms varv. Foto: Oscar Norberg.

Om Tore Holm finns mycket skrivet, bl a på Wikipedia. Det var hans far Knut Holm som startade Holms Yachtvarv i Gamleby när sonen Tore var några år gammal. Knut Holm var hamnkapten i Gamleby och född där. Hustrun Anna Kristoffersson kom från Ängelholm i Skåne.

Tore hade två syskon. Hans bror Yngve var seglare och olympisk guldmedaljör precis som Tore. Systern Magda seglade också. Hon arbetade som skådespelerska i Stockholm och blev känd film- och teaterstjärna. Senare flyttade hon till Kalmar och gifte sig 1942 med rådmannen Erik Ernberg. Läs om henne i Östra Småland.

Museernas bilder är till stor del fria för användning men inte alla. Vill man använda en bild, t ex i en bloggpost som här, så gäller det att kolla licensen. Bilderna i denna bloggpost är alla s k Public Domain, dvs utan upphovsrätt. Andra bilder kan ha upphovsrätt men får ändå användas om man uppger fotografens namn. I databasen finns uppgift om detta för varje enskild bild.

Alla dessa bilder finns i Sjöhistoriska Museets fotosamlingar:

Holms varv
Det var så här det började. Bilden är från 1902, fotograf okänd. Så här står det i databasens bildtext: "Den första, i Gamleby byggda kapplöpningsbåten, av Knut Holm på vinden i ett uthus invid bostaden och uttagen genom väggen , då upphovsmannen tydligt glömt bort att båten skulle ut till vattnet. Hamnkapten Knut Holm, barnen Yngve, Tore och Magda, Albert Jansson, Axel Andersson från Stångeland år 1902."

Holms varv
Båten Marianne, byggd 1934, med besättning. Fotograf okänd.

Holms varv
Inne på varvet 1914. Fotograf okänd.

Holms varv
Kryssaren Havsörnen, byggd 1937, och varvspersonalen. Fotograf okänd.

Holms varvHavsörnen 1937. Foto: Oscar Norberg.


Tore Holm
Den här bilden på Tore Holm känner ni nog igen. Han sitter på kryssaren Princess Svanevit, byggd 1930. Foto: Oscar Norberg, 1931.

Holms varv
Wandas besättning 1937. Enligt bildtexten: Gösta Wadsten, Tore Holm, Herrman Nachmanson, Kennen Nordenskiöld, Lambert Möller, Erland Lison Almkvist. Foto: Oscar Norberg.

Holms varv
Maribell byggd 1940, fotograferad 1942. Foto: Oscar Norberg.

Holms varv
Havsörnen när den byggdes 1937. Fotograf okänd.


Av någon anledning som jag inte känner till, är familjemedlemmarna begravda på gamla kyrkogården i Västervik. Foto från 2011.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker, men hoppar även in på VT då och då. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Politikerbloggar