Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min fritid åt, på flera olika sätt. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Graven har fått en minnessten

Röde Frans grav var länge omärkt men nu har den fått en rejäl och fin minnessten. En minnesceremoni hölls igår, påskdagen den 16 april, vid graven på Nya kyrkogården i Västervik. Arrangör var Västerviks Socialistförening vars ordförande Johannes Regell höll tal. Det gjorde även författaren Ingemar Sjöö, som skrivit om hungerupproret 1917.

Röde Frans grav
På minnesstenen kan vi läsa om Frans Johan Gustafsson och hungerupproret 1917.

Röde Frans grav
Frans Gustafssons barnbarnsbarn Zandra Lindström till höger vid graven.

Röde Frans grav
Från minnesceremonin på påskdagen, Johannes Regell håller tal.

Röde Frans grav
Äldre bild på Frans Gustafssons grav. Fotot från Zandra Lindström.

Vid minnesstunden träffade jag Zandra Lindström och hennes familj. Hon och hennes två syskon är barnbarnsbarn till Röde Frans, Frans Johan Gustafsson, och hans hustru Ellen Stam. Tidigare har jag intervjuat Zandra men vi hade inte träffats, så det var roligt att ses.

Från början fanns det förstås en gravsten på Frans Gustafssons grav, men gravrätten har gått ut för länge sedan och stenen därför tagits bort. Den nya stenen är inte en gravsten utan en minnessten, med information om vem han var och hans betydelse i vår historia.

1917 var det ett helt annat politiskt läge i Sverige än det är idag. Först 1918 beslutades om allmän och lika rösträtt men det dröjde till 1921 innan det började tillämpas. Tidigare fick män rösta i förhållande till inkomst, kvinnor inte alls. Kvinnor var fortfarande inte myndiga om de var gifta, då var de underställda mannens förmyndarskap. Detta ändrades också 1921.

Frans Gustafsson var socialist och syndikalist, en viktig agitatör inom arbetarrörelsen och flitig medverkande i Syndikalisternas tidning. Syndikalisterna hade som fackförbund en stark ställning i Västervik vid denna tid. Efter hans död 1918 skrevs en nekrolog i tidningen Syndikalisten, bland annat kan vi läsa om Röde Frans att det "var en stridens, kampens och det rastlösa iverns liv som slöt sin bana".

Idag spelar arbetarrörelsen inte lika stor roll, trots stora klyftor i samhället, och dess historia är inte lika ihågkommen nu som den var för någon generation sedan. För dagens unga tror jag att kunskapen om arbetarrörelsens betydelse och det den uppnådde inte längre är så stor. Men i år får 1917 års historia mycket uppmärksamhet, vilket den verkligen förtjänar.

Min senaste artikel i VT om hungerupproret.

Mina tidigare blogginlägg om Röde Frans och hungerupproret i Västervik 1917:
Om hungerupproret.
Om Röde Frans och varifrån han kom.
Om arbetarkommittén.

Ola Larsmo om hungerupproret 1917 (i DN).
Om potatiskravaller i Stockholm (i DN) Läs mer om detta.

Om 1917 års historia hos Stockholms stadsarkiv.

 

Var ligger socknen?

Släktforskar du i socknar långt hemifrån kanske du undrar vilka socknar som ligger i närheten. Till exempel om du inte hittar en person i födelseboken så är det ju alltid bra att söka i angränsande socknar, framför allt inom samma pastorat. Då kan det vara bra att veta vilka grannsocknarna är.

Jag har också någon gång råkat ut för att det i en husförhörslängd i en Smålandssocken stått att någon var född i Östergötland, men ingen socken. Sådant händer ju inte så sällan. Men jag såg då på en karta över Smålands socknar att den  socken jag letade i för tillfället gränsade till Östergötland och i en av grannsocknarna på andra sidan länsgränsen hittade jag den jag sökte.

Släktforskarna i Memmings härad i Östergötland kallar sin förening för Memmingsforskarna och har väldigt bra sockenkartor på sin hemsida. Inte bara för det egna länet utan för hela Sverige. De har jag haft mycket nytta av. Stort tack till Memmingsforskarna för detta!

Ett annat ställe med församlingkartor hittar du hos SCB, där det finns en atlas som pdf-fil med församlingsindelningar i varje län.

Det kanske finns fler, men det känner jag inte till. Dessa två ovanstående har hjälpt mig många gånger, både i min forskning och när jag velat få en ungefärlig uppfattning om var en släktgren finns jämfört med en annan.


sockenkarta
Så här ser kartorna ut hos Memmingsforskarna. Under kartbilden finns en lista på socknarna, både i nummrordning och alfabetisk ordning. Skärmdum från hemsidan.


Karta från SCB:s atlas.

Forska om släktens emigranter

Ni har väl inte missat att släktforskarförbundets tidigare handbok om emigrantforskning kommit ut i ny och reviderad upplaga i år? Nu är den helt inriktiad på digital forskning och har även bytt namn till "Emigrantforska på nätet".

Författarna är desamma, det vill säga Anna-Lena Hultman och Ted Rosvall. Nu handlar det alltså nästan enbart om de digitaliserade arkiven, åtkomliga via nätet. Bokens innehåll är koncentrerat till USA och Kanada, eftersom de allra flesta emigranter styrde kosan dit.

I boken får vi en handfast vägledning till en mängd databaser och register, gratis eller till varierad kostnad. Dessa är värdefulla och användbara för släktforskaren men redan i inledningen påminner författarna om att de också är andrahandskällor och som i möjligaste mån bör kontrolleras i arkivhandlingar, eller alternativt i flera databaser.

Det handlar en hel del om de amerikanska folkräkningarna som är ovärderliga för en släktforskare. I USA har folkräkningar gjorts vart tionde år från 1790 men publiceras inte förrän efter 72 år. Vissa år gjordes dessutom delstatliga folkräkningar. En folkräkning visar läget när den gjordes men inte vad som hände mellan dem. Vi får veta i detalj vad de olika folkräkningarna kan ge information om.

Andra kapitel guidar oss till sökbara adressregister, lantmäterikartor, böcker över födda, vigda och döda, dödregistret Social Security Death Index, svenskamerikanska kyrkoarkiv och hur de kan hittas, gravregister, svenskamerikanska tidningar, militära handlingar, medborgarskapshandlingar och diverse släktforskarportaler på nätet. Med mera. Sammantaget är det en mycket användbar handbok, tycker jag.

emigrantforskning

Kataloger från skolorna

Tjust Släktforskarförening har fått en samling skolmatriklar och andra skoltrycksaker från biblioteket. De finns i forskarsalen under stadsbiblioteket och du kan läsa i dem där.

I samlingen finns skolkataloger från enstaka år under perioden 1902–1956. Det finns också examenskataloger och redogörelser för verksamheten. Den äldsta verkar vara årsberättelsen för läroverket från 1866. Den första studentexamen på läroverket i Västervik hölls 1864.

Elevkatalogerna innehåller namn på varje elev per klass, födelseår och inskrivningsår och hemort. I någon årgång finns även adress och faderns yrke med.
 
Inte bara information om elever utan även om lärare ingår i katalogerna. Lärarna på läroverket 1956 presenteras med namn, adress och telefonnummer, tjänsteställning (de flesta är adjunkter), vilka ämnen de undervisade i och i vilka klasser. 24–25 veckotimmars undervisning var det normala. I de äldre läroverkskatalogerna är uppgifterna om lärarna mer knapphändiga.
 
Lektor Berlins väg har du förmodligen åkt på i Västervik. Lektor Berlin var en av lärarna på läroverket, han var fil dr och undervisade 1869 i både franska och tyska.

skolkataloger

Detta ingår i samlingen:
Läroverkets elevkataloger: Höstterminerna  1902-1906, 1913, 1932, 1951, 1956.
Flickskolans elevkataloger: Läsåret 1903-1904, höstterminen 1919.
Diverse examensskrifter, årsberättelser med mera.

skolkataloger

skolkataloger

skolkataloger

skolkataloger

436 år tillbaka i tiden

I helgen har jag gått igenom en del tidigare outforskade grenar i min mammas släktträd, med hjälp av ett par sockenböcker. En nyutkommen bok från Ullared och en lite äldre från grannsocknen Gällared.

Det här är i mellersta Halland. Ullared känner nog de flesta till men det finns mycket mer än Gekås där.

I hembygdsföreningarna här har man gått igenom kyrkböcker, mantalslängder och andra skattelängder, domböcker och bouppteckningar och utifrån dessa sammansatt en slags kataloger över varje bostad i socknen, från äldsta tider till idag.

Ett fantastiskt arbete! Här kan jag få ledtrådar som jag sedan själv kan kolla upp i kyrkböcker och andra källor. Det har jag gjort nu i en hel del fall, och allt stämmer med vad jag själv hittat. Tack vare detta har jag kunnat komplettera mitt träd med ytterligare ett antal personer födda på 1600- och 1700-talet.

I flera fall går källorna tillbaka till dansktiden, alltså före 1645. Då var hallänningarna danskar. Mantalslängderna från de närmaste åren före 1645 finns i de svenska arkiven.

Mina äldsta anor just nu tror jag är Anders Olofsson som dog någon gång före 1601 och hans hustru Kerstin Jönsdotter. De hade gården Yttre Hjärtared nr 2 år 1581. Anders var länsman och nämndeman. Kerstin kom från Sverige, förmodligen från Västergötland dit det inte är så långt från Ullared. Tack vare ett gårdsköp som Kerstin tog strid mot kan vi i domböckerna läsa om vilka de var.

1581! Det är 436 år sedan! Ganska svindlande, tycker jag. Mellan mig och dem är det elva generationer.

Larsagården
Kanske såg deras gård ut ungefär så här, fast omålad och grå. Det här är en kringbyggd Hallandsgård från grannsocknen Köinge, och som idag är hembygdsmuseet Larsagården. De här byggnaderna är från tidigt 1700-tal har jag för mig och någon rödfärg användes inte på den tiden, husen har målats senare. Eget foto från 2016.

Jag undrar hur de hade det på gården? Hur såg det ut? Var det skog eller öppna marker? Idag kan man se gården från vägen när man kör från Ullared till Varberg. Förmodligen låg den på en annan plats på 1500-talet, före laga skiftet. Ända till 1848 var gården kvar i samma släkt.

Biblioteksarkiv

Är det något du undrar över i Västerviks historia? I så fall kan svaret finnas i Bertil Ljungbergs arkiv på stadsbiblioteket. Eller kanske i bibliotekets klipparkiv.

Vem Bertil Ljungberg var vet jag inte men han var uppenbarligen mycket intresserad av den lokala historien. Han samlade på information från tidningar och kanske också från böcker och andra skrifter. I många fall skrev han av och i andra kopierade han och allt katalogiserades och samlades i pärmar. Pärmarna har sedan donerats till stadsbiblioteket och finns nu i Tjustrummet.

Där finns också bibliotekets klipparkiv med artiklar från lokaltidningarna om Tjust historia, t ex gårdar, herresäten, öar, socknar mm. Jag tror att dessa artiklar sträcker sig ungefär från 1970-talet till 1990-talet, kanske in på 2000-talet.

Båda arkiven finns på papper och är vad jag vet inte digitaliserade utan får läsas på plats på stadsbiblioteket. Men en riktig liten guldgruva, vill jag nog påstå.

arkiv
I Tjustrummet på stadsbiblioteket finns Bertil Ljungbergs arkiv och på hyllorna under hittar du klipparkivet.

arkiv
Registret för Bertil Ljungbergs arkiv. Jag letade efter Keventerska gården.

arkiv
Via hänvisningen i registret kom jag till denna artikel.

arkiv
Det finns också äldre material i Bertil Ljungbergs arkiv, som här från tidigt 1800-tal.

arkiv
Till klipparkivet finns också ett register. Jag letade efter artiklar från min socken Västrum.

arkiv
I klipparkivet finns bland mycket annat den här artikeln om lotsarna på Idö...

arkiv
...och denna om affären på Västra Eknö.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker, men hoppar även in på VT då och då. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

Bloggar

Politikerbloggar