Logga in
Logga ut

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min fritid åt, på flera olika sätt. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Björn Ulvaeus släkt

Björn Ulvaeus foto: Karin Hertz/VT
Björn Ulvaeus. Foto: Karin Hertz/VT

 

Visfestivalen pågår för fullt i slottsruinen och snart ska Slottsholmen rivas för att ge plats åt en ny byggnad. Björn Ulvaeus spelar en nyckelroll i båda. Han är engagerad i ledningen för visfestivalen och var med på ruinens scen på 60-talet med resten av Hootenanny Singers.

 

Se Hootenanny Singers i Västervik 1965!

Men varifrån kommer han och hans släkt? Det ska du snart få veta, åtminstone till viss del.

Björn Ulvaeus flyttade från Göteborg till Västervik 1951 med sina föräldrar Gunnar och Aina Ulvaeus. Hans pappa fick arbete på pappersbruket där hans farbror Esbjörn Ulfsäter var vd. Det här känner de flesta Västerviksbor till så klart.

Ulvaeus är en latinisering av namnet Ulfsäter, så egentligen är det samma namn. Tidigare hette de Andersson.

Esbjörn var äldst i en syskonskara på fem, födda 1908-1923. De tre andra syskonen hette Asta, Gurli och Lennart.

 

Erik och Huldas familj
Hela familjen. Att Esbjörn är överstruken beror på att han flyttat. Från församlingsboken i Oscar Fredriks församling. Källa: Göteborgs Oscar Fredrik AIIa:49 (1917-1933) Bild 58 / sid 4453 Arkiv Digital.


När Esbjörn var 20 år, två år efter att han tagit studenten, bytte han efternamn, enligt tillstånd från Kunglig Majt. 1932 flyttade han till Västervik där han blev disponent på pappersbruket, bara 25 år gammal.

 

Hfl Oscar Fredrik 1917-1933
Anteckning om att Esbjörn byter efternamn och att han tar studenten. Från husförhörslängden i Oscar Fredriks församling. Källa: Göteborgs Oscar Fredrik AIIa:49 (1917-1933) Bild 58 / sid 4453 Arkiv Digital.

Björn Ulvaeus farfar och farmor hette Erik Andersson och Hulda Höglund och bodde på Kvarnbergsgatan 5 i Göteborg innan de flyttade till Masthugget 1912. Esbjörn var deras första barn, han föddes den 8 april 1908. De hade gift sig dagen före nyårsafton 1907, och förmodligen är det därför som prästen i Kristine församling i Göteborg lagt till "oäkta" i födelseanteckningen. En rigid präst som ville markera att föräldrarna levt i synd före äktenskapet. Sådana anmärkningar är inte ovanliga, det kan man se lite här och var i kyrkböckerna.

 

I församlingsboken står Erik Andersson om månadskarl. Det innebär att han var arbetare men inte fast anställd hos någon, utan tog jobb som dök upp. Månadskarl var också min farfar, även han i Göteborg vid samma tid, men i St Pauli församling. I den växande storstaden var detta vanligt.

 

Hulda och Erik
Hulda Höglund och Erik Andersson. Bild från boken "Att människan levde" av Agneta Ulfsäter-Troell.

Hulda var född i Göteborgs Domkyrkoförsamling 1881 och hennes föräldrar var stuveriarbetaren Carl Anders Petersson Höglund och hans hustru Anna Kristina Backlund. De bodde på samma adress som dottern och mågen. Båda två var inflyttade från landsbygden, från Reftele i Jönköpings län respektive Nittorp i Älvsborgs län. Hulda hade en äldre syster som hette Josefine. Hon var hemsömmerska och gifte sig aldrig utan bodde med sin far så länge han levde.

Farfar Erik föddes i Örgryte 1883. Dit flyttade hans föräldrar August Andersson och Kristina Svensdotter från Södra Kedum i Skaraborgs län strax innan Erik föddes. Även August och Kristina var landsbygdsbor som flyttat till storstaden. De var födda i Hinneryd i Småland respektive Särestad i Västergötland. Tillsammans fick de tre barn: Maria, Axel och Erik.

 

August och Kristina
August Andersson och Kristina Svensdotter. Bild från boken "Att människan levde" av Agneta Ulfsäter-Troell.
 
Strax innan Erik fyller fem år dör hans mor Kristina i lungsot. Ett år senare gifter hans far om sig med familjens piga, den 19 år yngre Ida Johansdotter som också kommer från Särestad. I detta äktenskap föds fem barn.

Ovanstående uppgifter har jag hittat i kyrkböckerna i Kristine församling och Domkyrkoförsamlingen i Göteborg samt i Örgryte församling.

Det är Eriks storasyster Maria som är Maria i filmen "Maria Larssons eviga ögonblick" av Jan Troell. Han är som bekant gift med Agneta Ulfsäter, kusin till Björn Ulvaeus och dotter till Esbjörn Ulfsäter. Filmen bygger på boken "Att människan levde" som Agneta skrev 2007. Det är en mycket fin film, se den! Och läs boken! En sådan bok som jag tror att många släktforskare skulle vilja skriva om sin släkt. Har du någon från den här släkten i din egen släkt är boken en guldgruva.

I boken skriver Agneta Ulfsäter-Troell att hennes släktberättelse bygger på det som hennes far Esbjörn, hennes farbror Gunnar, hennes faster Gurli och deras kusin Maja berättat om släkten.  Kanske är det också någon i släkten som har släktforskat vidare bakåt.

I boken finns ett släktträd som börjar med August och hans två hustrur och deras barn.

släktträd

 

Jag avslutar med en bild från VT på Hootenanny Singers i slottsuinen fö bra länge sedan:

Hootenanny Singers

Kärlek och romantik

kärlek

Idag på Alla Hjärtans Dag måste det förstås handla om kärlek. Men kärleken är inte synlig i kyrkböckerna, annat än i undantagsfall. Har du däremot möjlighet att läsa brev och dagböcker från dina gamla släktingar, då kan kärleken säkert stiga fram i ljuset.

Vid släktforskning i kyrkböckerna är det nog snarare skralt med kärlek. Att gifta sig av kärlek var kanske inte så vanligt i äldre tider. Givetvis förekom det, men vanligare var nog andra praktiska orsaker som att trygga sin försörjning.

Yngre drängar gifte sig med änkor på gårdar, ett mycket vanligt fenomen. Ibland när jag ser det tänker jag att "hoppas det var kärlek som låg bakom" men oftast var det nog ett sätt att trygga framtiden på gården.

Präster konserverade änkor. Visst låter det lite läskigt? Men det innebar att en ung präst kunde gifta sig till en församling genom att ingå äktenskap med företrädarens änka som då slapp flytta. Det var mycket vanligt och ingick i förhandlingen med domkapitlet när en prästtjänst skulle tillsättas.

Bland bönder och torpare inleddes nog fler äktenskap för att ett barn väntade än att det inte var så. Någon statistik har jag inte, men enligt min erfarenhet skedde vigseln oftare några månader före första barnets födelse än innan första barnet avlats. En släktforskare jag en gång diskuterade detta med sa att man nog försökte bli med barn för att se att det gick att säkra återväxten på gården eller torpet innan man valde maka för gott. Att ha barn som kunde ta över och ta hand om en på ålderdomen var en trygghet.

I kyrkböckerna och i domböckerna finns en hel del skrivet om brutna äktenskapslöften, framför allt i samband med utomäktenskapliga barn. Ogifta kvinnor som födde barn uppgav i många fall att de blivit rådda med barn under äktenskapslöfte. Om mannen sedan drog sig undan när det blev allvar av, ja då var det nog inte så mycket kärlek där.

Nyligen stötte jag på en anteckning i en husförhörslängd där en man ansågs som far till en kvinnas utomäktenskapliga barn. Änkan Signe menade att husmannen Nils "gifvit henne löfte om äktenskap och är fader till hennes dotter Maria Nilsdotter, samt önskar att han uppfyller sitt äktenskapslöfte" har prästen skrivit. Denne Nils bodde tillsammans med en annan kvinna som han hade barn med. I vår tid känns nog detta konstigt. Vem vill vara gift med och leva ihop med någon som inte själv vill det? Det är ju knappast någon förutsättning för kärlek med ett sådant äktenskap. Men då handlade det säkerligen mycket mer om försörjning än något annat.

Idag får det nog bli kärleksmums till kaffet.

kärlek
Visst ser det romantiskt ut? Karl Johansson och hans fästmö Lovisa Olsson tog en roddtur i juni 1909. De kom från Hjärtums socken i Västergötland. Kanske är de släkt med mig, det vet jag inte men jag har en del släkt från Hjärtum. Bilden kommer från Vänersborgs Museum, foto: Olof Jonsson.

Värdet av en begravning

Den senaste tiden har jag läst många bouppteckningar. Väldigt många har digitaliserats numera. Använder du Arkiv Digital för din släktforskning hittar du dem under respektive församling med vidarelänk till rätt häradsrätt eller rådhusrätt.

Det är ju roligt att läsa om alla grejer folk hade förr, en hel del saker som vi inte längre använder och en del som vi kanske inte ens vet vad det är. Annat som fångar intresset är vilka folk stod i skuld till och hur mycket. Det finns de som säkert ansågs som rika, storbönder med rejäla gårdar och mycket husfolk, men som det visade sig att de stod högt i skuld när bouppteckningen gjordes. Och andra som lånade ut pengar, kanske nästan fungerade som socknens bank på den tiden.

Bouppteckningen kan säga mycket om en familj, inte bara om de levde i välstånd eller fattigdom. För att få ett grepp om hur värdet på riksdalerna var i förhållande till våra pengar idag brukar jag titta på vad begravningen kostade. Kostade den 15 riksdaler så var nog en behållning på 302 riksdaler en hyfsad slant.

bouppteckning
1868 kostade begravningen för den avlidne 15 riksdaler och 37 öre. Sonen fick 15 riksdaler för att han vårdat sin far under sjukdomen. 302 riksdaler och 43 öre blev behållningen. Bildkälla: Arkiv Digital, Tjust häradsrätt (H) FIIIa:104 (1869-1869) Bild 138 / sid 134.

Börja släktforska nu!

Lördag den 20 januari är det Släktforskningens dag i Sverige. Det innebär att släktforskarföreningarna har öppet och välkomnar nya besökare. Även många arkiv har öppet, så passa på att inleda din släktforskning med ett besök idag.

I Västervik håller Tjust släktforskarförening öppet i vår forskarlokal under Stadsbiblioteket. Där kan du få hjälp att komma igång och även få hjälp med problem du stött på om du redan är släktforskare. Flera av våra erfarna medlemmar brukar vara på plats och kan svara på frågor.  Läs om öppettiden.

Det är tack vare ett sådant besök som jag själv kom att börja släktforska. För drygt tio år sedan gick maken och jag till föreningslokalen när det var ett öppet hus och där fick vi direkt hjälp med att hitta min svärfars familj i kyrkböckerna. Jag blev så fascinerad att jag inte kunde släppa tanken på att släktforska. För nio år sedan övergick tanken till handling. Jag är så glad för den hjälp vi fick och som blev starten på det roligaste som finns, att släktforska.

I februari blir det dessutom gratis att få tillgång till Riksarkivets digitaliserade arkiv. Då är det bara att sätta igång. Men gå en kurs först, det har du stor nytta av.

dag
Bild från förra årets Släktforskningens dag, då besökare kom till vår forskarsal på Stadsbiblioteket för att få hjälp. Här är det våra medlemmar Hans Wilensjö och Ann Persson som ger råd.

forskarsalen
I forskarsalen finns inte bara tillgång till alla möjliga digitala arkiv utan också litteratur som kan hjälpa dig i din släktforskning.

Kyrkböcker från Gammelsvenskby

Här om dagen fick jag en fråga om kyrkböckerna från Gammelsvenskby finns tillgängliga. Och det gör de. Åtminstone en del, för kanske finns det fler. Jag vet att det i Västervik finns folk med rötter i Gammelsvenskby, och kanske någon mer som funderat på detta.

Kyrkböckerna från Gammelsvenskby finns digitaliserade hos Riksarkivets digitala forskarsal Svar. Sök dem via NAD, som jag gjort. Har du konto på Svar kan du se dem direkt, annars får du vänta till 1 februari när Svar blir avgiftsfritt.

Gammelsvenskby
Detta är en lista över folket som bor i Gammelsvenskby, alltså motsvarande svenska husförhörslängder men inte med lika utförliga uppgifter. Bild från Riksarkivet, bildkälla: Gammalsvenskbys kyrkoarkiv, Gammalsvenskbys kyrkoarkiv, SE/ViLA/23094/4 (1795-1876), bildid: J0000052_00042.

Gammelsvenskby
Barn födda i Gammelsvenskby 1894. Bild från Riksarkivet, bildkälla: Gammalsvenskbys kyrkoarkiv, Gammalsvenskbys kyrkoarkiv, SE/ViLA/23094/5 (1892-1906), bildid: J0000053_00006

När danskarna härjade

Det nya året inleder jag med att ta en titt i Västerviks äldsta kyrkbok som inleds år 1655. Även om jag själv inte har någon släkt här så fascineras jag av dessa riktigt gamla kyrkböcker. 1655, det är 363 år sedan!

Västerviks äldsta ministerialbok innehåller anteckningar om födda, vigda och döda, men även en del annat.

C1
Den äldsta personnoteringen är från den 6 januari 1655 om den första församlingsbon som dog det året. Då "afsomnade" en man som hette Eriksson. För mig är detta svårläst och jag kan inte tyda hans förnamn men det finns det säkert någon av er läsare som kan. Nästa som dog var den gamla hustrun hos, ja står det Zakris? Hon avsomnade den 19 januari och eftersom hon kallas gammal kan vi kanske misstänka att hon var född på 1500-talet. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:1 (1655-1696) Bild 152 / sid 289.

C1
Den 7 januari fick prästen viga Jonas (eller hette han Jon?) Jönsson och Barbro Hansdotter. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:1 (1655-1696) Bild 31 / sid 51.

C1
Första barnet som föddes i Västervik detta år kom inte till världen förrän i februari. Det var lille Samuel som döptes den 5 februari, son till Måns Samuelsson. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:1 (1655-1696) Bild 50 / sid 89.

I boken finns också en längd över Västerviks kyrkoherdar, med början 1586. Då hette kyrkoherden Mats Larsson (Matthias Laurentii) som verkar ha dött detta år. Den som var präst när denna bok inleddes hette Arvidus Anders Rydelius. Han ankom 1653 och ersattes 1675 av O. L. Bodinus. Det var alltså Rydelius som hade den vackra men en aning svårlästa handstilen. Eller hade han hjälp av en kyrkoskrivare?

Du har säkert läst om eller hört talas om danskarnas härjningar i Västervik, när de brände ner stan och borgarna fick fly. Det sista danska anfallet skedde 1677 och det känns ju som om det är väldigt långt bort i historien. Men i den här kyrkboken händer det här och nu, 22 år efter att boken inletts.


På sidan 38 har kyrkoherde Bodinus gjort en anteckning om att danskarna kom i sina skepp den 1 september 1677. Stadsborna flydde och fienden skonade bara kyrkan och skolhuset, resten brändes ner. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:1 (1655-1696) Bild 25 / sid 39.

Ja, man kan verkligen känna att man kommer historien nära vid läsningen av det som skrevs just då, när det hände.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker, men hoppar även in på VT då och då. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Politikerbloggar