Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min fritid åt, på flera olika sätt. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Björn Ulvaeus släkt

Björn Ulvaeus foto: Karin Hertz/VT
Björn Ulvaeus. Foto: Karin Hertz/VT

 

Visfestivalen pågår för fullt i slottsruinen och snart ska Slottsholmen rivas för att ge plats åt en ny byggnad. Björn Ulvaeus spelar en nyckelroll i båda. Han är engagerad i ledningen för visfestivalen och var med på ruinens scen på 60-talet med resten av Hootenanny Singers.

 

Se Hootenanny Singers i Västervik 1965!

Men varifrån kommer han och hans släkt? Det ska du snart få veta, åtminstone till viss del.

Björn Ulvaeus flyttade från Göteborg till Västervik 1951 med sina föräldrar Gunnar och Aina Ulvaeus. Hans pappa fick arbete på pappersbruket där hans farbror Esbjörn Ulfsäter var vd. Det här känner de flesta Västerviksbor till så klart.

Ulvaeus är en latinisering av namnet Ulfsäter, så egentligen är det samma namn. Tidigare hette de Andersson.

Esbjörn var äldst i en syskonskara på fem, födda 1908-1923. De tre andra syskonen hette Asta, Gurli och Lennart.

 

Erik och Huldas familj
Hela familjen. Att Esbjörn är överstruken beror på att han flyttat. Från församlingsboken i Oscar Fredriks församling. Källa: Göteborgs Oscar Fredrik AIIa:49 (1917-1933) Bild 58 / sid 4453 Arkiv Digital.


När Esbjörn var 20 år, två år efter att han tagit studenten, bytte han efternamn, enligt tillstånd från Kunglig Majt. 1932 flyttade han till Västervik där han blev disponent på pappersbruket, bara 25 år gammal.

 

Hfl Oscar Fredrik 1917-1933
Anteckning om att Esbjörn byter efternamn och att han tar studenten. Från husförhörslängden i Oscar Fredriks församling. Källa: Göteborgs Oscar Fredrik AIIa:49 (1917-1933) Bild 58 / sid 4453 Arkiv Digital.

Björn Ulvaeus farfar och farmor hette Erik Andersson och Hulda Höglund och bodde på Kvarnbergsgatan 5 i Göteborg innan de flyttade till Masthugget 1912. Esbjörn var deras första barn, han föddes den 8 april 1908. De hade gift sig dagen före nyårsafton 1907, och förmodligen är det därför som prästen i Kristine församling i Göteborg lagt till "oäkta" i födelseanteckningen. En rigid präst som ville markera att föräldrarna levt i synd före äktenskapet. Sådana anmärkningar är inte ovanliga, det kan man se lite här och var i kyrkböckerna.

 

I församlingsboken står Erik Andersson om månadskarl. Det innebär att han var arbetare men inte fast anställd hos någon, utan tog jobb som dök upp. Månadskarl var också min farfar, även han i Göteborg vid samma tid, men i St Pauli församling. I den växande storstaden var detta vanligt.

 

Hulda och Erik
Hulda Höglund och Erik Andersson. Bild från boken "Att människan levde" av Agneta Ulfsäter-Troell.

Hulda var född i Göteborgs Domkyrkoförsamling 1881 och hennes föräldrar var stuveriarbetaren Carl Anders Petersson Höglund och hans hustru Anna Kristina Backlund. De bodde på samma adress som dottern och mågen. Båda två var inflyttade från landsbygden, från Reftele i Jönköpings län respektive Nittorp i Älvsborgs län. Hulda hade en äldre syster som hette Josefine. Hon var hemsömmerska och gifte sig aldrig utan bodde med sin far så länge han levde.

Farfar Erik föddes i Örgryte 1883. Dit flyttade hans föräldrar August Andersson och Kristina Svensdotter från Södra Kedum i Skaraborgs län strax innan Erik föddes. Även August och Kristina var landsbygdsbor som flyttat till storstaden. De var födda i Hinneryd i Småland respektive Särestad i Västergötland. Tillsammans fick de tre barn: Maria, Axel och Erik.

 

August och Kristina
August Andersson och Kristina Svensdotter. Bild från boken "Att människan levde" av Agneta Ulfsäter-Troell.
 
Strax innan Erik fyller fem år dör hans mor Kristina i lungsot. Ett år senare gifter hans far om sig med familjens piga, den 19 år yngre Ida Johansdotter som också kommer från Särestad. I detta äktenskap föds fem barn.

Ovanstående uppgifter har jag hittat i kyrkböckerna i Kristine församling och Domkyrkoförsamlingen i Göteborg samt i Örgryte församling.

Det är Eriks storasyster Maria som är Maria i filmen "Maria Larssons eviga ögonblick" av Jan Troell. Han är som bekant gift med Agneta Ulfsäter, kusin till Björn Ulvaeus och dotter till Esbjörn Ulfsäter. Filmen bygger på boken "Att människan levde" som Agneta skrev 2007. Det är en mycket fin film, se den! Och läs boken! En sådan bok som jag tror att många släktforskare skulle vilja skriva om sin släkt. Har du någon från den här släkten i din egen släkt är boken en guldgruva.

I boken skriver Agneta Ulfsäter-Troell att hennes släktberättelse bygger på det som hennes far Esbjörn, hennes farbror Gunnar, hennes faster Gurli och deras kusin Maja berättat om släkten.  Kanske är det också någon i släkten som har släktforskat vidare bakåt.

I boken finns ett släktträd som börjar med August och hans två hustrur och deras barn.

släktträd

 

Jag avslutar med en bild från VT på Hootenanny Singers i slottsuinen fö bra länge sedan:

Hootenanny Singers

Forska om släktens emigranter

Ni har väl inte missat att släktforskarförbundets tidigare handbok om emigrantforskning kommit ut i ny och reviderad upplaga i år? Nu är den helt inriktiad på digital forskning och har även bytt namn till "Emigrantforska på nätet".

Författarna är desamma, det vill säga Anna-Lena Hultman och Ted Rosvall. Nu handlar det alltså nästan enbart om de digitaliserade arkiven, åtkomliga via nätet. Bokens innehåll är koncentrerat till USA och Kanada, eftersom de allra flesta emigranter styrde kosan dit.

I boken får vi en handfast vägledning till en mängd databaser och register, gratis eller till varierad kostnad. Dessa är värdefulla och användbara för släktforskaren men redan i inledningen påminner författarna om att de också är andrahandskällor och som i möjligaste mån bör kontrolleras i arkivhandlingar, eller alternativt i flera databaser.

Det handlar en hel del om de amerikanska folkräkningarna som är ovärderliga för en släktforskare. I USA har folkräkningar gjorts vart tionde år från 1790 men publiceras inte förrän efter 72 år. Vissa år gjordes dessutom delstatliga folkräkningar. En folkräkning visar läget när den gjordes men inte vad som hände mellan dem. Vi får veta i detalj vad de olika folkräkningarna kan ge information om.

Andra kapitel guidar oss till sökbara adressregister, lantmäterikartor, böcker över födda, vigda och döda, dödregistret Social Security Death Index, svenskamerikanska kyrkoarkiv och hur de kan hittas, gravregister, svenskamerikanska tidningar, militära handlingar, medborgarskapshandlingar och diverse släktforskarportaler på nätet. Med mera. Sammantaget är det en mycket användbar handbok, tycker jag.

emigrantforskning

Kataloger från skolorna

Tjust Släktforskarförening har fått en samling skolmatriklar och andra skoltrycksaker från biblioteket. De finns i forskarsalen under stadsbiblioteket och du kan läsa i dem där.

I samlingen finns skolkataloger från enstaka år under perioden 1902–1956. Det finns också examenskataloger och redogörelser för verksamheten. Den äldsta verkar vara årsberättelsen för läroverket från 1866. Den första studentexamen på läroverket i Västervik hölls 1864.

Elevkatalogerna innehåller namn på varje elev per klass, födelseår och inskrivningsår och hemort. I någon årgång finns även adress och faderns yrke med.
 
Inte bara information om elever utan även om lärare ingår i katalogerna. Lärarna på läroverket 1956 presenteras med namn, adress och telefonnummer, tjänsteställning (de flesta är adjunkter), vilka ämnen de undervisade i och i vilka klasser. 24–25 veckotimmars undervisning var det normala. I de äldre läroverkskatalogerna är uppgifterna om lärarna mer knapphändiga.
 
Lektor Berlins väg har du förmodligen åkt på i Västervik. Lektor Berlin var en av lärarna på läroverket, han var fil dr och undervisade 1869 i både franska och tyska.

skolkataloger

Detta ingår i samlingen:
Läroverkets elevkataloger: Höstterminerna  1902-1906, 1913, 1932, 1951, 1956.
Flickskolans elevkataloger: Läsåret 1903-1904, höstterminen 1919.
Diverse examensskrifter, årsberättelser med mera.

skolkataloger

skolkataloger

skolkataloger

skolkataloger

436 år tillbaka i tiden

I helgen har jag gått igenom en del tidigare outforskade grenar i min mammas släktträd, med hjälp av ett par sockenböcker. En nyutkommen bok från Ullared och en lite äldre från grannsocknen Gällared.

Det här är i mellersta Halland. Ullared känner nog de flesta till men det finns mycket mer än Gekås där.

I hembygdsföreningarna här har man gått igenom kyrkböcker, mantalslängder och andra skattelängder, domböcker och bouppteckningar och utifrån dessa sammansatt en slags kataloger över varje bostad i socknen, från äldsta tider till idag.

Ett fantastiskt arbete! Här kan jag få ledtrådar som jag sedan själv kan kolla upp i kyrkböcker och andra källor. Det har jag gjort nu i en hel del fall, och allt stämmer med vad jag själv hittat. Tack vare detta har jag kunnat komplettera mitt träd med ytterligare ett antal personer födda på 1600- och 1700-talet.

I flera fall går källorna tillbaka till dansktiden, alltså före 1645. Då var hallänningarna danskar. Mantalslängderna från de närmaste åren före 1645 finns i de svenska arkiven.

Mina äldsta anor just nu tror jag är Anders Olofsson som dog någon gång före 1601 och hans hustru Kerstin Jönsdotter. De hade gården Yttre Hjärtared nr 2 år 1581. Anders var länsman och nämndeman. Kerstin kom från Sverige, förmodligen från Västergötland dit det inte är så långt från Ullared. Tack vare ett gårdsköp som Kerstin tog strid mot kan vi i domböckerna läsa om vilka de var.

1581! Det är 436 år sedan! Ganska svindlande, tycker jag. Mellan mig och dem är det elva generationer.

Larsagården
Kanske såg deras gård ut ungefär så här, fast omålad och grå. Det här är en kringbyggd Hallandsgård från grannsocknen Köinge, och som idag är hembygdsmuseet Larsagården. De här byggnaderna är från tidigt 1700-tal har jag för mig och någon rödfärg användes inte på den tiden, husen har målats senare. Eget foto från 2016.

Jag undrar hur de hade det på gården? Hur såg det ut? Var det skog eller öppna marker? Idag kan man se gården från vägen när man kör från Ullared till Varberg. Förmodligen låg den på en annan plats på 1500-talet, före laga skiftet. Ända till 1848 var gården kvar i samma släkt.

Biblioteksarkiv

Är det något du undrar över i Västerviks historia? I så fall kan svaret finnas i Bertil Ljungbergs arkiv på stadsbiblioteket. Eller kanske i bibliotekets klipparkiv.

Vem Bertil Ljungberg var vet jag inte men han var uppenbarligen mycket intresserad av den lokala historien. Han samlade på information från tidningar och kanske också från böcker och andra skrifter. I många fall skrev han av och i andra kopierade han och allt katalogiserades och samlades i pärmar. Pärmarna har sedan donerats till stadsbiblioteket och finns nu i Tjustrummet.

Där finns också bibliotekets klipparkiv med artiklar från lokaltidningarna om Tjust historia, t ex gårdar, herresäten, öar, socknar mm. Jag tror att dessa artiklar sträcker sig ungefär från 1970-talet till 1990-talet, kanske in på 2000-talet.

Båda arkiven finns på papper och är vad jag vet inte digitaliserade utan får läsas på plats på stadsbiblioteket. Men en riktig liten guldgruva, vill jag nog påstå.

arkiv
I Tjustrummet på stadsbiblioteket finns Bertil Ljungbergs arkiv och på hyllorna under hittar du klipparkivet.

arkiv
Registret för Bertil Ljungbergs arkiv. Jag letade efter Keventerska gården.

arkiv
Via hänvisningen i registret kom jag till denna artikel.

arkiv
Det finns också äldre material i Bertil Ljungbergs arkiv, som här från tidigt 1800-tal.

arkiv
Till klipparkivet finns också ett register. Jag letade efter artiklar från min socken Västrum.

arkiv
I klipparkivet finns bland mycket annat den här artikeln om lotsarna på Idö...

arkiv
...och denna om affären på Västra Eknö.

De döda på Läroverksplan

I nästa vecka ska läroverksplanen framför Ellen Keyskolan grävas ut av arkeologer. Här ligger pestkyrkogården. Omkring 300 personer begravdes här under 1711 och 1712, alla döda i pesten. Att vi har en pestkyrkogård i stan är nog ganska allmänt känt.

Den platsen, som länge efteråt kallades Dödlyckan, togs i bruk som pestkyrkogård de sista dagarna i januari 1711. Det var borgmästaren Hans Baumans arvingar som skänkte en lycka utanför staden till kyrkogård. Den 7 mars 1712 slutade lyckan användas som begravningsplats för pestoffer, enligt prästens anteckning i kyrkboken.

pesten
Prästen har skrivit i kyrkboken om att Hans Baumans arvingar förärade en lycka "åt kvarnen till" som begravningsplats åt farsotens offer. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:2 (1697-1724) Bild 7 / sid 5.

karta
Kartan från 1707 visar flera lyckor vid kvarnen i änden av Kvarngatan. Bildkälla: Lantmäteriets historiska kartor.

pesten
Efter den 30 januari 1711 började pestkyrkogården användas: "Vid denna tiden begyntes att bära liken utom staden". Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:2 (1697-1724) Bild 179 / sid 349.

Mer om platsen kan ni läsa på kommunenes hemsida. Läs om pesten i Läkartidningen.

Det är här de ligger: Margareta Jacobsdotter, Anders Gröndahl, Maria Magdalena Petersdotter, Engla Svensdotter, Carl Täcklings änka och två döttrar, Per Grans hustru, dotter och son och alla de andra som dog i pesten vid den här tiden. Även om det inte finns några gravstenar kvar är det deras gravar, de dödas vilorum.

En titt i kyrkboken från de här två åren tar oss 300 år tillbaka i tiden. Vad tänkte prästen när han dag efter dag fyllde i namnen på alla de döda, när han såg sina församlingsmedlemmar dö i så stora skaror? Han klarade sig uppenbarligen själv, för det är samma handstil hela tiden i boken.

I mitten på november 1710 bröt pesten ut. Från och med den 14 november har prästen skrivit att efterföljande dött i en smittosam sjukdom. Man hade ju varnats om att pesten skulle kunna komma, men det var två år tidigare.

pesten
Prästens anteckning om den smittosamma sjukdomen i november 1710. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:2 (1697-1724) Bild 177 / sid 345.

När pesten väl fått sitt grepp om stan slog den till ordentligt. I december 1710 dog 47 personer. Sedan minskade det under sommaren men tog fart igen på hösten. Den värsta månaden var september 1711, när 63 personer dog och värsta dagen verkar ha varit den 6 september med sex döda. Då dog Sven Skräddares hustru, den lille gossen Johan Bertilsson, hustrun Elisabeth Stephansdotter, flickan Margareta Johansdotter, pigan Gunilla Andersdotter och tunnbindaren Anders Nilsson.

Det lär ha funnits familjer som mer eller mindre utplånades. Elisabeth Stephansdotter var hustru till skepparen Johan Ankarman. Innan september var slut hade även dottern Anna, sönerna Stephan, Peter och Johan plus familjens piga dött. Men skepparen verkar ha klarat sig själv från pesten. Båtsmannen Lars Falk dog den 4 februari. Den 24 och 25 januari hade döttrarna Elisabeth och Anna dött. Den 6 och 9 februari dog två barn till. Om hustrun levde vet jag inte. Per Gran miste hustru och två barn under februari. Hur orkar man leva då?

pesten
Lars Falk dog den 4 februari 1711 och fyra av hans barn dagarna före och efter. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:2 (1697-1724) Bild 180 / sid 351.

pesten
En del av de döda i september månad. Sida upp och sida ner med döda. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:2 (1697-1724) Bild 184 / sid 359.

De närmaste åren före pestens utbrott dog 50-100 personer per år i Västervik. 1710 dog 125 och 1711 dog 310 Västerviksbor. 1712 var det över, då dog bara 37 och året därpå 44. Sedan var det låga siffror i flera år. Inte så konstigt, när så många redan hade dött under pestens härjning. Hur många invånare hade Västervik då, i början av 1700-talet? Jag vet inte. Kanske 1000? 1500? Men det måste ha varit en stor andel som dog i pesten. I andra städer var det värre. I Stockholm dog 22000 av de 55000 invånarna i pesten. 2500 dog i Norrköping.

Det verkar inte som om Dödlyckan upphörde helt som begravningsplats när pesten ebbat ut. Ytterligare en begravning verkar ha skett i maj 1712. Då skriver prästen "d 11 avled här en så kallad medical doctor, utan tvivel af främmande religion, och lades ute på lyckan". Så kryptiskt! Dels en person utan namn, dels uppenbarligen en läkare som prästen alltså misstror på något sätt. Var det någon som anlänt till Västervik efter att pesten upphört? Ja, vem detta var lär vi väl aldrig få veta. Många gåtor döljer sig i arkiven.

pesten
Är detta den sista som begravdes på Dödlyckan? "En så kallad medical doctor, utan tvivel av främmande religion". Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:2 (1697-1724) Bild 188 / sid 367.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker, men hoppar även in på VT då och då. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Politikerbloggar