Moderaterna Norra Tjust

Överum först!

GAmleby Västerviks kommun är unik för södra Sverige i så måtto att den är glest bebodd och stor till ytan vilket gör att förutsättningarna är inte jämt fördelade. Vi här uppe i norr kan synas ligga lite ”off” i såväl kommunen som länet. Därom vittnar inte minst knackiga kommunikationer, dålig basservice och tomt gapande skolor.

Å andra sidan är det vår del av kommunen som ligger närmast den ”fjärde storstadsregionen” Linköping/Norrköping. Där växer det så det knakar med många, och spännande, framtidsverksamheter som innebär inflyttning och expansion. Av den anledningen har Åtvidaberg blivit en attraktiv ort att bo i med höjda bostadspriser och ökad efterfrågan på bostäder. Om vi hanterar situationen klokt kan vi utnyttja det uppkomna läget och satsa på Överum som boende och företagarort.

Överum är redan i dag ett samhälle med många framgångsrika företag där Överums Bruk och Svensk Presshärdning är motorer med en vilja att expandera. Växande företag behöver personal, god infrastruktur och god basservice i form av sjukvård, skolor/dagis mm.

Därför måste vi göra Överum ännu mer attraktivt för boende i kombination med goda pendlingsmöjligheter vilket möjliggör att den ene i familjen kan jobba på lokalt och den andre kan pendla norr- eller söder ut.

Politiken kan bidra till detta genom att utveckla/säkra offentlig service i form av sjukvård, tandvård, förskola, skola och äldreomsorg. Med attraktivitet följer utveckling i form av restauranger, butiker och andra tjänster. Även turister tycker att en levande ort är bättre än en död.

Till detta kommer den eviga frågan om kommunikationer. Kort uttrycker vi det i form av en kraftigt förbättrad väg 35 norr ut som klarar företagens transportbehov och en ökad pendling. Tåg i all ära men det visar sig nästan dagligen att tiden runnit ut för tåget då det aldrig kan återta sin position i en distributionskedja, aldrig kunna erbjuda nödvändig restid eller återvinna förtroendet hos den resande befolkningen.

Det här är en långsiktig strategi där vi drar nytta av vårt unika läge intill en expanderande storstadsregion genom att erbjuda det vi har i form av en annan sorts boende. En utveckling norr ifrån är det snabbaste sättet för hela kommunen att växa..

Därför vill vi satsa i Överum.

Viktigt inför valet 2018

Gamleby Nu är det mindre än ett år kvar till valet. I dagarna har Riksdagen haft sitt sista högtidliga öppnande för denna mandatperiod. Man anar att politiken gått in i valläge - inte minst för landsbygden. Snart kommer såväl Kommun som Landsting, eller Regionkommun som det kommer att heta, vakna till liv och flirta med oss som bor utanför tätorterna. Även om vi är få så är våra röster värdefulla.

”Hela landet skall leva” har snart sagt alla partier sagt inför de flesta föregående val - med resultatet att allt större delar av landet slutat leva. Det handlar om nedlagd telefoni, försämrade kommunikationer, nedlagda skolor och nedlagd eller kraftigt försämrad sjukvård där ”kronan på verket” är att kvinnor i Norrland tvingas lära sig hur man föder barn i bil. Utan denna service kommer hela landet inte att leva. Svårare än så är det inte.

Vårdcentralen i Överum
I vår kommun behöver inte kvinnor lära sig att föda i bil. Vi har en vårdcentral i Överum som när den invigdes bemannades av läkare, sköterskor, tandläkare, tandhygienist, tandsköterskor och Apotek. Nu är allt nedlagt och innevånarna i norra kommundelen tvingas resa till Gamleby för att få primärvård. En resa till Gamleby kanske inte tycks så lång men för en sjuk äldre i Överum utan bil eller en sjuk äldre längst norr upp i kommunen kan det vara väl så besvärligt att ta sig dit.

Det var inte personalbrist som gjorde att den fullt fungerande, och överpresterande, vårdcentralen i Överum lades ner. Det var den privata driftformen och/eller personliga motsättningar som låg bakom att den socialistiska majoriteten gjorde så att Överumsborna blev stående utan lokalproducerad vård. Ett bra exempel att planekonomi inte fungerar.
Självklart går det att få någon som vill ta över verksamheten - bara villkoren är de rätta, och långsiktiga.

I dagens Västervikstidning (13/9) säger företrädare för Överum, Överums Bruk och Svensk Presshärdning att lokal sjukvård är av yttersta vikt för att kunna klara rekryteringen i den expansiva fas man befinner sig i.
Vi har alltså lyckan att ha framgångsrika företag i Norra kommunen/Norra länet som behöver expandera. Kanske de avstår eller rent av flyttar för att Landstinget inte kan ordna med den sjukvård som alla har rätt till. Det är, kort sagt, skandal!
Med en vårdcentral i Överum skulle bördan på Gamleby bli mindre vilket vore till nytta för alla parter.

Förbättrad väg 35
En annan viktig fråga, som även den delvis ligger i Landstingets eller kommande Regionkommuns händer, är kommunikationerna. För att ovanstående företag skall kunna expandera och konkurrera måste gods- och persontransporter förbättras. Pendlingsmöjligheterna måste förbättras så att, till exempel, den ene i familjen kan ta sig till arbete i Åtvidaberg/Linköping, eller rent av Västervik, samtidigt som den andre har sin utkomst i Överum. Tyvärr har tågtrafiken med önskvärd tydlighet, trots otaliga löften om förbättring, visat sig oförmögen att leverera tillfredställande. Därför är det av yttersta vikt att vi får en fullvärdig väg mellan Överum och Linköping.

En förbättrad väg skulle även förbättra för godstransporterna då tåget ej heller här är ett alternativ.

Moderaterna i Norra Tjust, kommer därför att göra allt vi kan för att uppmärksamma detta inför kommande val.

Vad Är det för fel på tågtrafiken

Gamleby Bjärka Säby med Tjustbanan till vänster och Stångådalsbanan till högerTåget mellan Linköping och Västervik, eller snarare mellan Norsholm och Västervik som det var från början då Åtvidaberg var större än Linköping, har gått sedan 70-talet, 1870-talet alltså. Fram till vårt närmaste 70-tal fungerade tåget. Till att börja med var banan privat, därefter gick den över till SJ och på senare år har den varit föremål för ”privatisering” innebärande fördelat ansvar vad gäller bana och tågtrafik.

Tåget var viktigt när det begav sig. Grundläggande för tågtrafik är banan. Utan bana - inget tåg. Tar vi sträckan Överum - Falerum så fanns där fyra stinsar med ansvar för stationshus, magasin och bana. Varje morgon inspekterades banan varvid eventuella hinder så som nedfallna träd, löv, snö och is avlägsnades. Därefter rapporterades banan klar för trafik och tågen kunde börja gå. Som alla förstår var det en apparat att driva tågtrafik på den tiden - men det fungerade.

I takt med att våra transport och logistiksystem har förändrats vad gäller såväl person- som yrkestrafik har tågets betydelse i dessa system minskat. Industrin har högre krav på ”just-in-time” där komponenter skall anlända produktionslokalen när den förbrukas — varken förr eller senare, vilket i sin tur kräver kortare tid i lager och under transport. Logistikcenter för konsumentprodukter byggs upp runt om i landet och här passar tåget in till mycket liten eller igen del.

Vad är det då för fel på de som ansvarar för tåget - det fungerade ju för ett hundra år sedan? Inkompetens, ovilja eller är det bara så enkelt att tiden runnit ut för tåget? Betänker man den tekniska utveckling som vägtrafiken genomgått under senare år med fordon, vägar och distributionssystem. Jämför det med tågtrafiken så borde alla och envar inse att tiden är ute för tåg på sträckor med så låg densitet som vi har på banan Västervik-Linköping.

Det finns ingen teknik som kan ersätta den mankraft som stinsarna och deras personal lade ner för att banan skulle fungera i slutet av 1800-talet. Löven, snön och nedfallna träd måste bort. Görs inte det förfaller banan, tågen försenas/ställs in. Individer och företag väljer andra sätt att förflytta sig själva, sina varor och sitt gods. Det är vad vi ser nu med över 1.200 inställda avgångar under 2017, t.o.m augusti.

Vi kan diskutera huruvida reservdelsförsörjningen och/eller verkstaden kan förbättras. Vi kan diskutera om banverket kan göra förbättringar. Vi kan diskutera elektrifiering och piffigare tåg. Inget kan förändra det grundläggande faktum att en bana kräver daglig tillsyn vilket vi inte anser oss ha råd med. Förtroendet för tågtrafiken är så lågt att människor löst sin egen situation på sitt sätt och för att ändra dessa vanor krävs många, många år av klanderfri trafik vilket i sin tur kräver oerhörda investeringar.
Hur mycket skattepengar vi än stoppar in i tågtrafiken kommer det aldrig att räcka. Hur länge skall denna kostsamma palliativa vård av den nostalgiska, klimatsmarta och kostnadseffektiva dröm om ett tåg som finns där för alla - alltid?

Det är därför Moderaterna i Norra Tjust förespråkar en kraftigt förbättrad väg 35 till Åtvidaberg och norr där om.

Det kommer att skapa tillväxt i Kommunens norra delar vilket kommer hela kommunen till del.

20 minuter - kan betyda så mycket

Gamleby 20 minuter - kan betyda så mycket

Ett litet steg för människan men ett stort för mänskligheten sade Neil Armstrong när han som första människa tog sitt första steg på månen.

Med anledning av en misslyckad tågresa söndagen den 6/8 fick vi, Moderaterna i Norra Tjust, tillfälle att fundera över tåget mellan Linköping och Västervik i stort och leveranskvaliteten på erbjudna tjänster i synnerhet.

I grund och botten handlar det hela om att KLT inte lyckades få fram ersättningstrafik i Falerum till den sista avgången den där ödesdigra kvällen den 6:e augusti.
Det kom förvisso en taxi, men den kom 20 minuter för sent - så sent att man missade bussen i Åtvidaberg och tåget till Stockholm - som var det sista för dagen.

Smaka lite på den 6:e augusti. Det är inte en söndag vilken som helst. Det är en söndag då många lämnar sina semesterparadis för att åka hem till jobb. Det är en söndag då turister från när och fjärran förväntas röra sig i vårt vackra Tjust. Det är en söndag med mycket människor i rörelse helt enkelt. Om tåget är så viktigt som det påstås borde det varit överfullt. Det var det inte - den ende som reste från Falerum den där kvällen var resenären som inte hämtades i tid.

20 minuter sent är väl inget att tjafsa om!

Jo det är det!
Dels för det grundläggande faktum att en resenär ska med rätta kunna förvänta sig att tåget håller sin tidtabell oaktat varför. Force majeur undantaget. Den här kvällen får anses ha varit en bra augustikväll vilket torde kunna likställas med en bra tågkväll.

Det skall bara funka! Varför skall man annars lägga massa tid och pengar på tidtabeller när man lika gärna kunde säga att ett tåg ”går under kvällen - vi tutar”?

Dels för att ett missat tåg kan få oanade konsekvenser för en enskild resenär. Det kan vara den första delen i en lång resa - långt bort - där förseningen kan innebära missat flyg med allt vad det för med sig. Det kan vara den första delen i en resa för en jobbintervju där förseningen kan betyda missat jobb och en framtid som tar sig en helt annan vändning.

Kort sagt kan förseningen ha väldigt stor betydelse för resenären men ingenting för tågbolaget, ersättningstrafikbolaget, den enskilde tjänstemannen eller än mindre den ansvarige politikern. För dessa blir ett inställt tåg bara ytterligare en plump i protokollet bland de 1.231 ”plumpar" bara under 2017 (t.o.m slutet av juli).

Vad är det för fel på dom?
Tågtrafiken mellan Linköping och Västervik har fungerat sedan 1870-talet och ytterligare ca. 130 år framåt. Trots att vi tycker oss vara under en fantastisk utveckling, vilket vi naturligtvis är på en del håll, så misslyckas vi totalt med tågtrafiken.
Hur kan det komma sig? Är det någon kunskap vi tappat? Har tåget spelat ut sin roll?

Vi kommer att belysa denna problematik i ytterligare  bloggposter framöver.

För att travestera på Neil Armstrong så kan tågtrafik vara, till skillnad för måntrafik, ”ett litet steg för mänskligheten men ett stort för människan”.

20 minuter kan betyda så mycket!

Trix och fix från Roddklubben

Ukna Följetången med ”Roddklubben” går vidare.
Vad är det egentligen som hänt?

Objektivt eller subjektivt så verkar det som om Kommunen försöker rädda det som räddas kan.

Av vad?

Den nya byggnaden sticker i ögonen på mången Västervikare, den ligger där likt en finne på näsan och påminner om något som inte känns rätt, något som inte blivit som det var tänkt eller något som ”försvunnit” från Västerviks vardag.

I grund och botten är det mångas önskan om en bostad, eller ett fritidshus, vid vatten som spökar. Politisk klåfingrighet har gjort denna dröm svåruppnålig för de allra flesta.
Strandskyddets ursprungssyfte var att allmänheten skulle ges tillfälle att vistas vid våra stränder och inte hindras av bebyggelse. Därefter har man lagt till lite om ekologi och sällsynta arter för att få det att låta lite mera genomtänkt.
Tyvärr är det med strandskyddet som så många andra”skydd” - det skyddar det som ingen vill ha. Vi har hur mycket obebyggd strand som helst i vårt avlånga land. Vi har hur mycket strand som helst där ingen vill sätta ner sina bopålar. Vad skall vi med strandskydd till där?

Sen har vi eftertraktade områden med stor efterfrågan på strandnära lägen. Stockholms skärgård är ett exempel där strandskyddet inte gjort någon nytta för om så vore fallet hade det inte sett ut som det gör med stora byggnader, bryggor som liknar hamnar och inventiösa båthus. Av detta kan vi dra slutsatsen att när någon vill ha något så blir det så på ett eller annat sätt. Är denna ”någon” dessutom en person av dignitet med goda kontakter och/eller försedd med en penningstinn lomma brukar det vara lättare att få som man vill.

Självklart är det många som vill ha strandnära läge i och kring Västervik. ”Roddklubben” skulle kunna betraktas som diamanten i kakan.
På märkliga vägar har den där ”någon” fått det han ville och utan att vara allt för konspiratorisk har det sannolikt skett med benägen hjälp från politiskt håll.
Varför skulle det annars varit så ”bråttom” att beslutet togs på delegation, dessutom utan att informera nämnden?
Varför skulle strandskyddet villkoras när alla och envar med minsta arkitektonisk skolning borde ha sett att byggnaden lämpar sig bättre som bostad än kanotuthyrning?

Förenklat kan vi konstatera att kommunen begått ett misstag, vilket kan behandlas på olika sätt:

En möjlighet är att bita i det sura äpplet, ta konsekvenserna av misstagen och låta fastighetsägaren nyttja och utveckla fastigheten efter eget huvud. Trist, men det man inte har i huvudet får man ha i bena heter det ju.

En annan möjlighet är att slå in på en riskfylld väg med dyra juridiska processer, som tycks blivit en paradgren inom kommunen och de kommunala bolagen, där man kan förlora och då får skattebetalarna stå för kommunens såväl som motpartens rättegångskostnader. Det här måste analyseras ingående och beslut att gå vidare bör fattas av Kommunstyrelsen, inte av nämnd, enskilda politiker och/eller tjänstemän vars mål är att tvätta sin egen byk.

Politik är att vilja, sägs det. Politik är också att kunna vilket ofta krockar med allmänhetens uppfattning som  i sin tur naggar förtroendet för politiken, politiker och våra institutioner i kanten. Det är djupt olyckligt

Välkommen till Moderaterna Norra Tjust’s blogg!
Här kommer vi att delge Dig våra tankar utifrån vårt perspektiv här uppe i Norra
Västerviks kommun i Norra Kalmar län.
Allt sedan Axel Oxenstiernas dagar och nu senast sedan början av 1800-talet har vi levt i
ett ”byngligt” län. Det är långsmalt med vatten på ena sidan. Det har präglats av
maktkamper mellan norr och söder vilket bl.a. ledde till ett Norra- och ett Södra Kalmar
län i många sammanhang.
På kommunal nivå har Västerviks kommun råkat bli en av södra Sveriges största
kommuner sett till landyta vilket gjort att många av oss kommit att bo i en ”bynglig”
kommun.
Nu är det bara så att vi bor i samma kommun vare sig det är Överum, Blankaholm eller
Västervik och då måste alla röster få komma till tals. Det skall vi försöka ta fasta på
genom att reagera på dagsaktuella eller principiella frågor.
Har Du som läsare något viktigt du tycker att vi bör ta upp så är vi evigt tacksamma om
Du vill höra av Dig. Maila eller ring!
Nu ser vi fram emot en härlig sommar och att det bara är ett år kvar till nästa val!
  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Politikerbloggar