Logga in
Logga ut

Malin Sjölander (M)

Stort och smått, politik, jobb och fritid. Lite av varje från mitt liv och mina tankar.

Tänkvärt skolbesök i Gamleby

Västervik Igår hade moderaterna i norra Tjust anordnat ett studiebesök på Östra ringskolan i Gamleby. Rektorn Johan Lundberg visade runt och berättade om skolans verksamhet. Den stora utmaningen just nu är att antalet elever ökat väldigt fort, från 190 till 250 på något år. Det är trångt i lokalerna, även om de är väldigt fina, i flera klasser är eleverna uppåt 30 stycken. Man förstår att det är tufft för lärarna att hinna med att se och hjälpa alla barn. Även utomhusmiljön väntar på att färdigställas, en allaktivitetsplan ska byggas och busskurer ska ordnas (de flesta pendlar till skolan).
När jag frågade vad som är den största utmaningen för barnen och lärarna framåt, svarar han: den psykiska ohälsan, känslan av otrygghet. Ofta orsakade av de här, sa han och höll upp en mobiltelefon. Det blev en bra diskussion om de problem som uppstått i samband med den digitala världens intågande i våra och våra barns liv.
Hur sjutton ska vi skydda barnen från allt ont som finns på nätet? Mobbing, hat eller i värsta fall psykopater som vill förstöra barns liv. Jo, de finns. Häromdagen lyssnade jag på en P3-dokumentär om 13-åriga Linn som utsattes för först mobbing på nätet och sen kom i klorna på en 44-årig man som hotade och trakasserade, ja till och med uppmanade småtjejer att ta livet av sig på chattar på nätet. Han fälldes senare för delar av de brott han begått och fick ett kortare fängelsestraff.
Men det är viktigt att vi har en organisation och resurser för att ta hand om de barn som råkar ut för mobbing eller exempelvis nättrakasserier. Vi måste ha kuratorer och skolpsykologer som kan hjälpa barnen. Vi måste ge lärarna tid att verkligen se eleverna. Och vi måste se till att trösklarna in på BUP och barn- och ungdomshälsan inte är för höga. Att hjälpa barn som mår dåligt tidigt är en vinst för alla. För barnet, för familjen och för hela samhället.
Tack alla inblandade för gårdagens tänkvärda besök i Gamleby!
Glad påsk!

Otroligt viktiga samtal!

Västervik Nu är valrörelsen i full gång. Jag försöker vara ute bland väljare så mycket som bara går, och i hela länet. Belöningen för de långa resorna och sena kvällarna är alla bra samtal. Jag får gång på gång bekräftat hur viktigt det är att vi är många som är politiskt engagerade.

Men vad är viktigt för väljarna? Självklart är det allt som står oss nära, som förändrar och förbättrar vår vardag. Jag får ju givetvis många samtal om sjukvården. Väldigt många vill passa på att lovprisa personalen och den akuta vården. När det väl gäller så brukar det gå väldigt fort. Det är bra. Men det finns också många som har synpunkter. Det är svårt att få en tid på många av vårdcentralerna. ”Ring igen imorgon” är inte ett ovanligt svar. Frågan är hur många som hamnar på akuten istället?


Men jag har också fått en hel del frågor om hur vi vill jobba för att förstärka tryggheten. Det finns kvinnor som inte vill gå ut när det blivit mörkt. Man väljer en annan väg hem för att man är rädd för att bli påhoppad. Väldigt många har skaffat villalarm, var och varannan villa har en dekal som signalerar att huset är upplarmat.

Att känna sig trygg – oavsett om det gäller att få kontakt med sjukvården eller när du går hem från jobbet eller träningen – är en självklar mänsklig rättighet. Därför vill vi lägga pengar, tre miljarder, på att jobba bort vårdköerna. Och vi vill förstärka polisen med 270 fler bara i Kalmar län. Vi vill att straffrabatter tas bort och att utländska brottslingar utvisas i högre grad.


Allt detta är en del av det som vi kallar samhällskontraktet. Vi jobbar, vi betalar skatt. För det ska vi få tillbaka trygghet, skola, omsorg och allt annat gemensamt. När det inte längre funkar och vi måste köpa villalarm för att känna oss trygga – då är kontraktet brutet. Nu är det dags att ta tag i Sverige, att ta tag i Kalmar län och se till att samhällskontraktet hålls av alla parter!
Vi ses ute i valrörelsen!
Malin

Sommar, sol och bränder

Västervik Jag sitter på altanen på Gränsö och jobbar lite, tredje koppen morgonkaffe samtidigt som jag klarar av dagens mail och telefonsamtal. Veckorna efter Almedalen har vi försökt ta lite ledigt, tempot under våren har varit högt och med den långvariga värmen inser man snabbt att några mer ansträngande aktiviteter lär det inte bli. Och det jobb som ändå måste utföras får göras i sin egen takt. Jag har hunnit läsa en bok, Åsne Sejerstads bok om Anders Behring Breivik som heter ”En av oss”. Det är en skrämmande läsning om en pojke som växer upp i centrala Oslo och som gång på gång finns i olika sociala myndigheter och ungdomspsykiatrins rullor. Men ändå helt lyckas undgå hjälp. Resultatet av detta blev, som vi alla vet, en total katastrof. Alltför många fick offra livet. Men boken var också tänkvärd utifrån det som nu händer i Sverige. Vår katastrofberedskap, fungerar den?

I Oslo med omnejd var samordningen näst intill obefintlig under attentaten i regeringskvarteren och på Utöya. Olika instanser fick söka varandra via telefon. Samtal missades och polisinsatsen på ön blev försenad och fler unga hann dö under tiden. Då glädjer det mig att den svenska polisen så snabbt lyckades under terrorattentatet på Drottninggatan, även om det bästa varit om de lyckats identifiera och ta i förvar terroristen innan det hände.
Nu brinner stora delar av de svenska skogarna. Räddningstjänster från hela länder åker till de drabbade områdena för att bidra. Även inom EU har vi en samlad beredskap där länder som Frankrike, Italien, Grekland och Ungern har ett extra uppdrag att kunna bidra med flyg, mackpersonal och kompetens. Det är dagar som dessa som vårt EU-medlemskap verkligen kan ge en direkt nytta.

Bilden är hämtad från MSB i Karlstad.
Samtidigt finns det nu ett stort intresse i Sverige för beredskapsfrågor. Under året som gått har ”prepperkulturen” fått ett uppsving, inte minst efter Lars Wilderängs böcker om ryska invasioner i nutid. Klarar vi el, vatten, mat och kommunikationer om samhället inte längre fungerar som idag? Hur länge kan du leva i ditt hem utan allt detta? Har du en transistorradio om inga mobiler längre fungerar? Under Almedalsveckan upplevde jag att det var fler seminarier och fler aktörer än någonsin som pratar om de här frågorna. Visst är det trist att behöva förbereda sig på det värsta, men livsavgörande. Inte minst skogsbränderna påminner oss om det.
Nu väntar ytterligare en dag vid havet. Idag ska jag fortsätta läsa Sara Stridsbergs bok om Beckomberga, en fascinerande berättelse om svunna tider och svensk mentalvård för inte alltför länge sedan.
Trevlig helg!

Malin 

På Gotland!

Visby Idag har vi tagit färjan över till Gotland. Vi kom fram så pass tidigt så att vi hann cykla till Leva Kungslador och äta lunch. Även om aktiviteten är stor inne i Visby med att förbereda Almedalsveckan, så passar vi på att ta en ledig lördag. Men lite jobb blir det, Almedalskatalogen är tjock och välfylld och behöver läsas igenom. I år bjuds det på fler seminarier än någonsin, många av dem berör mina hjärtefrågor: sjukvård och hedersproblematik.


Imorgon blir det stort fokus på vårt parti, det är inte bara tal av Ulf Kristersson klockan 19, innan dess är det ett antal seminarier och panelsamtal i almedalsparken bland annat med oss sjukvårdspolitiker. Moderaterna satsar stort på sjukvården i årets val. Det behövs. För den politik som socialdemokraterna och miljöpartiet drivit denna mandatperiod har resulterat i mångdubblade vårdköer och kraftigt ökade kostnader för bemanningsbolag (jag som trodde de var emot vinster i välfärden). Bara förra året betalade socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet ut över 150 miljoner kronor till dessa bolag. I Kalmar län.


Satsa istället de pengarna på landstingets egna personal, det är inte mer än rätt. Bättre löner, bättre arbetsvillkor och en plan för vidareutbildningar är bara några av våra förslag. Och rätten att bestämma över sin arbetsplats, genom att själv driva den - som företag eller som en intraprenad (landstinget äger den men personalen driver den).


Nu väntar en lördagskväll med goda Moderatvänner - imorgon börjar allvaret!



Fotboll! Mer lärorikt än man kan tro!

Västervik 
Fotbolls-VM och stekhett. Känns det igen? Ja, vi som var med 1994 när de svenska fotbollsgrabbarna grävde guld i USA minns varma kvällar på favoritkrogen Farbror Frej i Västervik, med blågula tröjor och kall öl. Nu är det VM igen. Farbror Frej stängde för många år sedan, men tröjorna och ölen består. Och det svenska landslagets helt ofattbara underdog-mentalitet.


Jag är på inget vis någon fotbollsälskare, men är det VM så hänger man ju med. Och jag har på förhand förstått vilken mardröms-grupp Sverige hamnade i. Hur i hela fridens namn skulle vårt landslag komma vidare med nationer som Tyskland och Mexico i gruppen?


Vi var många som sörjde kvitteringen i lördags då det bara var dryga tio sekunder kvar. Tio sekunder! Hur reser man sig från något sådant?


Inför gårdagens match tänkte jag först att det är ju ingen idé att titta. Men så skärpte jag till mig och flyttade ut kontoret i trädgården, till skuggan. På med paddan och kall saft (ingen öl när man jobbar). Men fortfarande hade jag stora tvivel. Inte kan väl ett helt landslag resa sig efter den nesan mot Tyskland? Så kom 1-0. Jag kände mig lite dum när jag satt i trädgården själv och vrålade. Men jag var nog inte ensam om det. Vid två noll började jag få en overklig känsla. Tredje målet ska erkännas att jag råkade missa. Klantigt att gå till tvättstugan just då...


Men kontentan av denna fotbollsblogg (mitt livs första) är att man får aldrig ge upp. Det kan se lite mörkt ut, verka lite svårt. Men samla ihop laget, hitta luckor, hitta nya möjligheter och nyttja dina styrkor och glöm dina svagheter. Då kan det ju faktiskt gå.


Det är inte bara inom idrotten det kan komma oväntade vändningar. Även inom mitt område, politiken, har det under åren vänt fort inför t ex valen. Även om opinionssiffror inte går uppåt alla dagar så är det bara att gneta på, bilda ett starkt lag och göra sitt bästa och lita på att man har gjort rätt saker för att förbereda sig.


Jag är glad att jag såg matchen igår (trots tvättstugan) - den ger mig kraft. Nu ser vi fram emot nya stordåd för våra svenska fotbollshjältar nästa vecka!


Heja!


Vem betalar för välfärden!

Västervik Socialdemokraterna har ju deklarerat att höstens val ska bli en folkomröstning om välfärden. Då är det besynnerligt att de gör allt för att försvåra för de som faktiskt finansierar hela välfärdssektorn. Företagen.
All välfärd är skattefinansierad. Och den stora skatteintäkten kommer från företagen. De betalar en mängd skatter, dessutom löner som sen beskattas. När sen löntagarna handlar saker, gör saker, åker någonstans eller faktiskt bara bor, så betalar man en skatt även för det. Men lönen kommer i grund och botten från företagen.
Det finns ingen magisk skattkista som staten, kommunerna och landstinget kan ösa ur och välvilligt dela ut till roliga projekt. Det är företagen och de som jobbar som betalar. Då vill det till att ha respekt – både för företagen och de dyrbara skattekronorna.
Ett mycket tydligt och talande exempel är dagens ledare i tidningen Barometern. Där presenterar man fakta från en färsk rapport från Skogsindustrierna. Den visar att 1700 jobb inom offentlig sektor i Kalmar län finansieras enbart av skogsföretagarna. Det är sjuksköterskor, läkare, lärare, omsorgspersonal och andra viktiga yrkeskategorier inom välfärden. Viktiga jobb. Ändå finns det drivkrafter inom det rödgröna blocket som vill minska äganderätten, beskatta drivmedel mer för dessa företagare, införa en kilometerskatt för att reducera deras möjligheter att driva lönsamma företag och behålla strandskyddet som idag gör det snudd på omöjligt att bygga ut sina verksamheter.
Valet kommer att handla om välfärden. Om vem som ska betala för den. Om vem som arbeta inom dessa viktiga yrken. Om hur vi kan förbättra villkor och löner inom välfärden.
Men glöm aldrig att det börjar med företagen. Det är de som är den stora skattkistan. Och med kloka politiker som inte betraktar företagares om onda så kan vi få snurr på det svenska näringslivet och därmed en trygg välfärd.

Jag har varit politiskt aktiv i Moderaterna sedan 2005. Men intresserad medlem i många år. Just nu är jag oppositionsråd för Moderaterna i landstinget här i Kalmar län. Dessutom sitter jag i Västerviks kommunfullmäktige. Det blir många roliga, spännande och lärorika resor runt omkring i vårt län och många härliga möten med människor i olika livssituationer.

I min blogg tänker jag självklart försöka beskriva hur mina tankar går rent politiskt, men det kan även dyka upp tankar och små rapporter från livet i övrigt. Kanske rentav någon reseskildring eller en bok recension?

Självklart tar jag med glädje emot kommentarer eller synpunkter från er som läser.
  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar
Låt oss prata om skolan! Mor

Bloggar

Politikerbloggar