Byråkratin är ett stort hinder för företagande. Såväl i absoluta tal som när man frågar företagarna själva. Företagets påtvingade administration och avgifter för byråkrati kostar dem cirka 100 miljarder varje år, enligt Tillväxtverket. Efter att ha sjunkit under alliansregeringen fram till år 2013 har kostnaderna därefter åter ökat de senaste åren.
Enligt undersökningar genomförda av Näringslivets Regelnämnd, NNR, har 74 procent av företagen litet eller inget förtroende för regeringens arbete med att förbättra regelverken för företag. 29 procent av företagen tycker att det blivit krångligare att följa statens regler. Två procent tycker att det blivit enklare.
Även om alliansregeringen var avsevärt bättre så var de inte så framgångsrika som de själva ville vara på området. De minskade byråkratin med 7 procent, enligt Tillväxtverket, jämfört med målet på 25 procent. Det synes vara lättare och mer naturligt för politiker att öka hindren för företagare än att minska dem.
Exempel från andra länder visar att större handlingskraft är möjlig. Storbritannien lyckades att minsta byråkratin väsentligt efter att ha infört systematiska processer och konsekvensanalyser för varje ny lagstiftning. Men i Sverige så brister analysen. En studie från Ramböll Management Consulting visade att konsekvensanalyserna i statens offentliga utredningar, inte förbättrades under åren 2002-2012, trots krav på detta. En lösning, enligt Ramböll, skulle vara ett offentlig granskningsorgan med rätt att stoppa lagstiftning som bedöms ha stora negativa effekter för företag.
Hinder och regelverk på lokal nivå saknas ofta i de nationella analyserna. NNR har dock sedan 2010 kartlagt den kommunala byråkratin. De poängterar att en stor del av hindren stöter företagen på i kommunernas handläggning och att det finns mycket kvar att göra där. Det rör sig om att avgifter ska motsvara genomfört arbete, att korta ned handläggningstider och att införa garantitider för olika ärenden.
Regelnämnden påtalar också vikten av att införa lotsar som kan stötta företagen i deras kontakt med kommunens administration. En intressant detalj är att Västerviks kommun i sina enkätsvar 2016 angav att kommunen hade en sådan funktion. Men beslutet om att inrätta en företagslots värd namnet kom nyligen och rekrytering av en sådan påbörjades i juni.
NNR poängterar att en lots aktivt ska informera, samordna och driva på företagens ärenden. Det gör att alla företagare, oavsett eget nätverk, behandlas lika av kommunen. Det är av högsta vikt att den lots som nu inrättas av kommunen får denna pådrivande roll. Och att rollen alltid prioriterar just stöd till företagen och inte begravs i andra uppgifter.
Det är ett speciellt uppdrag att både tillhöra byråkratin och hjälpa företagen igenom den. Det kräver en person med hög integritet. Det kräver också att den kommunala administrationen tillåter att lotsen aktivt tar ställning för företagen.
Kampen för minskad byråkrati och likabehandling av företag behöver fortsätta föras i kommunen.