Inte många väljare ligger vakna om nätterna på grund av regionfrågan. Möjligen för att den är svår att greppa. Eller för att det inte är tydligt hur frågan påverkar väljarna.
Frågan är egentligen tre. Det är frågan om hur Sverige ska struktureras, frågan om hur länen ska fördelas mellan regioner, samt frågan om hur makt ska fördelas mellan olika nivåer.
I regionutredningen förslag på ny strukturering av Sverige blir dagens 21 län och landsting sex stycken regioner. Att en ny administrativ uppdelning av Sverige behövs är vare sig någon ny eller kontroversiell uppfattning. Problemet med dagens länsindelning är att många län har för litet brukarunderlag för att leverera vård av god och likvärdig kvalitet.
Dessutom finns redan idag bildade regioner runt de tre storstäderna vilket lett till en maktobalans mot övriga län.
Utmaningen med så pass stora regioner som nu föreslagits är att hålla ihop dem. Kommunikationer måste fungera inom regionen och landsbygden måste ges inflytande och tillgång till samhällsservice.
I utredarnas förslag hamnar Kalmar län i en region tillsammans med övriga smålandslän samt Östergötland. I kommunen och länet är de flesta positiva till förslaget. Här finns en positiv grundinställning till regioner, vilken sannolikt kommer ur insikten i att det är svårt att göra sin röst hörd när man är liten. Vidare hamnar Västervik någorlunda centralt inom regionen, vilket inte varit fallet i länet.
Strax innan regionutredningen presenterade sitt förslag tog Kalmar läns landsting beslutet att ansöka om att bli en regionkommun. Regionkommunen kan ses som ett förstadie till den kommande regionen, men bör inte reduceras till detta.
Regionerna ska arbeta med kommunikationer, sjukvård och tillväxtfrågor, är det tänkt. Hur det kommer att fungera i praktiken återstår att se. Ju längre bort besluten tas, desto mindre riskerar engagemanget att bli. Och ju större region desto mindre känsla av samhörighet.
Centerpartiet är det parti som starkast har argumenterat för en utveckling i riktning mot fler demokratiska nivåer och där besluten tas så nära dem det berör som möjligt. Regionkommuner kan här ha ett egenvärde. Vi kan närma oss Centerpartiets tanke om zoner med allt större regionalt självstyre i vissa frågor. Med de demokratiska zonerna kommun, regionkommun, region och stat finns hopp om ett större engagemang bland väljare och folkvalda. Att de regionala valen inte bara kommer att röra sjukvårdsfrågor kan också bidra positivt.
Utvecklingen mot regioner skapar strukturerna för vår framtida demokrati. Men hur vi fördelar makt på olika nivåer i denna struktur är en öppen fråga. Civilminister Ardalan Shekarabi lovade i samband med att utredningen presenterade sitt förslag att mer makt skulle flyttas från stat till lägre nivåer.
När det kommer till kritan brukar staten ha svårt att lämna ifrån sig makt. Väljarna har anledning att lyssna på Centerpartiet. Och, för att fortsätta sova gott, hålla koll på vilka frågor som placeras på vilka nivåer i det framtida Sverige, så att inflytandet placeras så nära väljaren som möjligt.