Ingen anledning att folkomrösta

Svar till Gennser, von der Esch och Brentlin, VT Debatt den 23/1.På luciadagen undertecknades Lissabonfördraget. Det markerade början på slutet på en lång resa i syfte att skapa bättre spelregler för det europeiska samarbetet.Lissabonfördraget är naturligtvis inte perfekt, men det har flera tydliga fördelar och innehåller en mängd nyheter som är viktiga för att EU ska kunna fungera effektivt och visa på konkreta resultat. Fördraget skapar mer öppenhet och insyn eftersom ministerrådets möten ska vara offentliga när man debatterar och stiftar lagar.I Sverige hörs nu röster för att vi ska folkomrösta, istället för att låta riksdagen ta ställning till Lissabonfördraget. Det är självfallet en legitim åsikt, men Lissabonfördraget innebär inte den slags grundläggande förändringar som motiverar en folkomröstning. Därför menar regeringen att vi, på samma sätt som med både tidigare EU-fördrag och andra internationella överenskommelser, ska låta riksdagen besluta.Många av de mest högljudda folkomröstningsförespråkarna försöker göra gällande att vi återigen ska bekräfta eller förkasta det svenska EU-medlemskapet. Jag respekterar naturligtvis att det finns personer som hellre sett att Sverige stått utanför EU, men vi ska inte argumentera så att det verkar som en folkomröstning i dagsläget skulle handla om detta. Det skulle i stället bli en folkomröstning där det på min valsedel skulle stå "Ja till Lissabonfördraget" och på Margit Gennsers valsedel skulle stå "Ja till Nicefördraget", men jag har hittills inte hört någon, inte ens inbitna EU-motståndare, hävda att det gamla Nicefördraget skulle vara bättre än det nya Lissabonfördraget. Jag har det senaste året besökt många delar av Sverige för att samtala med människor på bibliotek, skolor och arbetsplatser. Jag märker det som också flera opinionsundersökningar visar, nämligen att alltfler svenskar tycker att EU-medlemskapet är något självklart, och att Sverige ska vara ett land som driver på för att utveckla EU i rätt riktning. Bland de människor jag möter finns ingen stor efterfrågan att diskutera om EU ska styras av Nicefördraget eller Lissabonfördraget. De vill helt enkelt att EU ska bli effektivare och öppnare och det är precis det som är syftet med det nya fördraget.Alltfler vill istället diskutera sakfrågor: hur EU ska hantera klimatproblemen, bekämpa gränsöverskridande brottslighet och driva en effektiv utrikespolitik. Det är dags att vi börjar diskutera vad vi vill att EU ska ta för beslut i dessa frågor.